18 juli 2012

Gästinlägg: Politiska tolkningen av hur att öka tillgängliga förband? - Flygvapnet (Uppdaterat)

Det förra inlägget som beskrev nedmonteringen av den svenska flottan har haft minst sagt många läsare och kommentarer. Inlägget har uppenbart även varit av karaktären "försvarsupplysning" då många har reagerat på de stora skillnaderna mellan nutid och tiden innan FB-00. Det tyder på att många inte känner till hur Försvarsmakten anno 2012 egentligen ser ut i praktiken, vilket är mycket bekymmersamt då en ny försvarsberedning precis ska startas upp och frågan är om våra politiker ens är helt insatta i det samlade läget?


Anledningen till att det förra inlägget kom till världen var en nyförfattad debattartikel i DN av Cecilia Widegren(m) som mer eller mindre sågade "den gamla Försvarsmakten uppbyggd på värnplikt, och hyllade "den nya Försvarsmakten". Läs gärna hennes debattinlägg här innan ni fortsätter läsningen.


Som en uppföljning kommer signaturen "Flygvapenofficeren" fortsätta med välbehövlig försvarsupplysning genom ett mycket bra inlägg av motsvarande karaktär, men ur ett flygvapenperspektiv. Här nedan följer inlägget av "Flygvapenofficeren". Läs och begrunda!


(Inlägget bygger i sin helhet på öppna källor som återfinns på internet)


--------------------------------------------------------------------

Jag tackar Skipper för utrymmet, det är viktigt att hålla debattrycket upp. Eftersom Skipper så vackert redan har ramat in ämnet avser jag att gå direkt till pudelns kärna, nämligen nedmonteringen, avvecklingen eller utvecklingen av det svenska flygvapnet.

Flygvapnets förhållanden är trots allt förhållandevis lätt att förklara. Vårt flygvapen har byggt på en spridningsprincip, i första hand för skydd men också för att kunna ge verkan över hela Sveriges yta. Det sistnämnda har betydelse för de norrländska förhållandena med tre flygflottiljer på halva Sveriges yta till skillnad mot södra Sveriges upp till femton flygflottiljer. Varje flygflottilj kunde försörja ungefär åtta flygbaser med hela eller delar av basbataljoner. I bas 90 systemet hade en flygbas en personalnumerär på mellan 1 000 till 3 000 man. I normalfallet sade man att en bas med tillhöranade bataljon bestod av 2 500 man. Utbyggnaden av bassystemet Bas90 avbröts i mitten på 1990-talet. För att gå händelserna lite i förväg så visar jag följande karta:
Källa: Jacobsson, Håkan, ”Svenskt behov av lufttankning?”, Enskild uppsats ChP 00-02, FHS 2002-06-20

Kartan visar vilket luftrum det svenska Flygvapnet skall hävda i förhållande till Europa. Jag länkar också gärna till Wisemans eminenta inlägg ”Alla ägg i samma korg” där Wiseman reder ut begreppen om flygbasers skyddsnivåer för att kunna leverera verkan. En flygbas måste kunna skydda flygplanen med fortifikatoriska åtgärder såsom att bygga hårdgjorda skydd, populärt kallade ”Shelters”, om vi skall härbärga många flygplan inom en trång yta. Vidare måste flygbasen göras i princip oåtkomlig för luftangrepp genom ett starkt luftförsvar med luftvärn som en av huvudkomponenterna. Alternativet är att sprida ut många flygbaser över ytan och göra varje flygbas så pass stor att vi kan parkera flygplanen med stort mellanrum samt att vi på varje bas har flera rullbanor samt en kraftfull organisation för att röja och reparera banorna.

För att uppnå en fullgod verkan av ett flygplan som luftförsvarskomponent i ett bassystem med få baser på en yta som Sveriges så måste vi ha ett flygplan med lång räckvidd. För att förtydliga resonemanget hänvisar jag till Chefsingenjörens ingående inlägg: ”Upprop rädda Ärnabasen. Ett flygplan med JAS 39 Gripens prestanda räcker inte långt om vi samtidigt vill ha mer än några få jaktrobotar med oss i området. Jag lämnar till läsaren att som tankeövning plotta de europeiska flygbaserna på ovanstående karta.

Likt Skipper börjar vi det egentliga inlägget med den pre-sekelskiftiska eran. Vid år 1999 hade vi sju flygflottiljer, ifrån norr räknat: Kallax/Luleå – F21, Frösön/Östersund – F4, Ärna/Uppsala – F16, Såtenäs/Lidköping – F7, Kallinge/Ronneby – F17 och Barkåkra/Ängelholm – F10.
Jag räknar i detta fall med att kunna flyga jaktförsvar utifrån utgångsbasering. Vid år 1999 Flög F21, F4, F16 och F17 med flygplan JA37 Viggen i luftförsvarsrollen, i bilden ovan beskrivs dessa flygplans aktionsradie med de större blåa cirklarna (ungefär 350 km) med tanke på en tid av 15 till 20 minuter för att bedriva luftförsvar i ytterområdet. En stridsflygdivision på F10 flög med flygplan J35J Draken som har en aktionsradie på cirka 25 mil med ovanstående resonemang. En stridsflygdivision på F10 och båda stridsflygdivisionerna på F7 flög med flygplan JAS39A/B Gripen.

Enligt boken Flygplankort 1999 är aktionsradien för flygplan JAS39 800 km. I denna aktionsradie får vi då räkna med att flygplanet startar och flyger med bränsleekonomisk hastighet en sträcka på 800 km och där skjuter sina vapen för att direkt vända och flyga hem med bränsleekonomisk hastighet. Som kuriosa kan nämnas att ”Flygplankort 1999” anger att flygplan JA37 har 1000 km aktionsradie.

Med detta resonemang förstår vi att det behövs baseringar utanför flygflottiljerna för att kunna tanka och ladda flygplanen. Wikipedia anger nedanstående tabell med flygbaser av Bas90-standard. Utöver dessa baser finns ett antal andra baser byggda enligt tidigare standard, dessa baser användes främst som reserv och sidobaser till aktiva huvudbaser.

Anläggningsnummer Flygfält Fältnummer Utbyggnadsår Övrigt
Anl 102 Gunnarn flygbas Fält 28 1987
Anl 103 Hagshult flygbas
1983 Fortfarande militär flygbas idag (2012).
Anl 115 Råda flygbas Fält 20 1990-91
Anl 119 Fällfors flygbas Fält 40 1983 Enda flygbas 90 med krigsbergtunnel.
Anl 120 Örebro flygplats
1994 Idag Örebro flygplats.
Anl 136 Rommehed flygbas fält 15 1990 Idag Borlänge flygplats.
Anl 143 Kjula flygplats fält 56 1987 Idag Eskilstuna flygplats.
Anl 147 Visby flygplats
1992 Idag Visby flygplats. Idag Detachement till F 17 Kallinge.
Anl 160 Vidsels flygbas fält 42 1989 Idag RFN RobotFörsökplats Norrland. Militärt.
Anl 170 Kubbe flygbas fält 44 1990
Anl 171 Åmsele flygbas fält 41 1985
Anl 177 Byholma flygbas fält 85 1989
Anl 181 Färila flygbas fält 46 1991

Hasslösa flygbas fält 6 1996
Anl 189 Jokkmokks flygbas fält 49 1988 Idag delvis civil. Största Bas 90 anläggningen. Fortfarande militärt.
Anl 211 Karlstad flygplats
1997 Idag Karlstad flygplats.
Anl 301 Hässlö flygplats ,
1991 Tidigare F 1 Hässlö. Avser en kortbana på E18 öster om Västerås. Idag motortrafikled. Flygplatsen idag civil.
Anl 304 Frösö flygplats
1991 Tidigare F 4 Frösön. Idag Åre Östersund Airport.
Anl 307 Såtenäs flygbas
1990-91 Idag F 7 Såtenäs
Anl 313 Bråvalla flygplats
1981 Tidigare F 13 Norrköping. Idag Norrköping-Bråvalla flygplats. Berghangarer, fortfarande i militär ägo. Används som uppställningsupplag av utrangerad militär materiel.
Anl 315 Söderhamns flygplats
1978 Tidigare F 15 Söderhamn. Begränsad utbyggnad, enbart en kortbana. Idag civil flygplats.
Anl 321 Luleå flygplats,
1996 Idag F 21 Luleå. Delvis civilflygplats. Militär ägo.

Efter FB00, mot slutet av denna försvarsbeslutsperiod så ser vi följande karta uppenbara sig:

En stridsflygdivision på F17 och en stridsflygdivision på F21 har ombeväpnat till flygplan JAS39. Flygflottiljen F4 hinner i praktiken inte ombeväpna till JAS 39. Kartan över de kvarvarande flygbaserna hämtad från FHS-uppsats: Håkan Jacobsson, ”Svenskt behov av lufttankning?”, Enskild uppsats ChP 00-02, FHS 2002-06-20 ser då ut så här i norr:

Och i Söder, observera att Flottiljen F7 Såtenäs har fallit bort i hanteringen p.g.a närheten till baserna Råda och Hasslösa.

Man ser att Flygvapnet i detta skede skulle kunna täcka Sverige i luftförsvarsrollen på ett par timmar, den tid det tar att klargöra och transportera vapnen. Det här är en skamgräns för Flygvapnets förmåga att försvara Sverige.

I Försvarsbeslut 2004 så reducerades flygvapnet till det här med två insatsdivisoner vardera på Kallax och Kallinge. Aktionsradierna räcke till för att täcka Sveriges yta men med begränsning enligt resonemang i inledningen. I försvarsbeslutet angav man också att det inte längre var viktigt att kunna bedriva daglig flygverksamhet över hela Sverige.

Basläget blev detta:

Observera att vi har kvar två stridsflygflottiljer och två stycken insatsbaser, Hagshult (artikel) och Jokkmokk. Övriga vitmarkerat är försvarsmaktsägda flygplatser med varierande status. Vi har också skapat ett ”dike” i det geografiska mittsverige. (Försvarsmakten har publicerat ett eget dokument med information rörande dessa baser kopplat till vindkraftsfrågan / Skipper)

Inriktningspropositionen 2009 skapade inget nytt geografiskt läge. Man reducerade stridsflygdivisionerna till 75 %. Genom att lägga pliktlagstiftningen vilande så har vi också minskat möjligheterna att bemanna basbataljonerna som till antalet blivit två stycken. Soldater kostar pengar och det finns en svag förmåga att behålla de soldater vi rekryterar. Flygvapnets reella förmåga har gått ned sedan regeringsskiftet. Alliansregeringen kan inte beskyllas för att ha lagt grunden men de har valt att bygga vidare på den, dessutom har de har snålat på stomme, inredning och fasad på huset som grunden står på.

Låt oss blicka tillbaka till detta inläggs första bild. På varje bas skulle en halv stridsflygdivision kunna husera men hur delar man något som är tre fjärdedelar så stort i två lika stora meningsfulla bitar? Resultatet av regeringens förmågeövning är att vi kan basera ut en halv egentlig stridsflygdivison på en bas samtidigt som en fjärdedel av en egentlig division baserar annorstädes. Vi kan alltså leka med tanken att flygvapnets fyra stridsflygdivisioner baserar ut till åtta ställen, vilken uthållighet kan vi få om vi vill operera med fler än ett fåtal flygplan med tanke på hur reducerade de två flygbasbataljonerna är?

Vi måste också ställa oss frågan hur vi skall kunna utbasera till flygplatser som inte är förberedda för att kunna operera med flygplan 39. Var skall vi hantera flygplansammunitionen, hur får vi med oss verktygen som behövs, kan vi överhuvudtaget försörja flygplatsen med drivmedel av rätt kvalitet och ammunition? Sveriges yta är stor och hur många baser och divisioner finns i Europa om vi tittar på jämförbara ytor?

Vi måste också inse att de baser vi tidigare lagt ut stora summor för att iordningställa nu i rask takt ”återställs”. I ett första skede har man rivit upp basernas kommunikationsnät och plomberat skyddsrum och ledningsplatserna Bascentralen och Komandocentralen. Den 25 Juni i år var sista datum för att komma med anbud om att riva taxivägar, kortbanor, flygplanplatser, m.m. på Storuman/Gunnarns flygbas.

Förstörelsen pågår mitt framför våra ögon samtidigt som regeringen har mage att påstå att de ökar vår försvarsförmåga.

Med tanke på den inledande kartan tillsammans med Chefsingenjörens inlägg förstår jag varför regeringen är så motvillig att genomföra en luftförsvarsutredning. Med de förutsättningar som finns för att basera flygplan i Sverige så är JAS 39 Gripen helt fel flygplan. Men med tanke på våra åtaganden gentemot leasingkunder som operarar med flygplanet så skulle det svaret vara en aning genant.

/ ”Flygvapenofficeren”

UPPDATERAT 2012-07-18
Jag skulle vilja komplettera inlägget med tankar kring hur flygvapnets värnpliktiga tjänstgjorde innan sekelskiftet. Flygvapnets värnpliktiga soldater tjänstgjorde i elva månader, plutonbefäl som menig. Utbildningsgraden var sålunda hög på de soldater som utförde hantverket. Soldatera ryckte in fyra gånger om året. Flygvapnet hade sålunda ständigt tjänstgörande, i princip färdigutbildade soldater i organisationen tillgängliga direkt på order om beredskapshöjning.

Flygvapnet hade en grundberedskap som i stort sett liknar dagens basbataljon med den skillnaden att gårdagens soldater kunde åka ut till en delvis uppdukad bas. För att börja bedriva flygtjänst på bas så innebar det att plocka fram verktyg och tält på basen. Vi talar alltså om delar av dygn i tid för att börja bedriva försvar av Sverige, tid som ligger långt ifrån dagens, dessutom med mycket mindre ansträngning. Skillnaden mellan 1990-talets värnpliktsbaserade flygbasbataljoner och våra försvarspolitikers retorik om värnpliktsförsvarets nackdelar är så väsensskild att det är svårt att tro att de talar om samma sak som vi själva har tjänstgjort i.

Jag blir personligen i det närmaste förorättad av den retorik som föranledde Alliansens inriktningsproposition. Det är en skillnad på 1990-talets utbildning av flygvapnets värnpliktiga och det senare 00-talets utbildning av basbataljonens värnpliktiga. Med en inneliggande omgång soldater om år så blir det naturligtvis ett glapp i beredskapsförmågan men de soldater som muckade behövde banne mig inte några tre år på sig för att bli användbara. Vi hade i princip en färdig basbataljon vart annat år ifrån varje flottilj. Hade inte försvarsbeslut 04 tagits skulle vi sedan ungefär 2008 haft en rudimentär förmåga att bedriva luftförsvar ifrån våra flygbaser, det var organisationen som var gränssättande, inte personalförsörjningssystemet.

 /"Flygvapenofficeren"

----------------------------------------------------
Under dagen har det aktuella ämnet, jaktflyg och beredskap, förstärkts ytterligare genom att ryskt strategiskt bombflyg Tu-22 Backfire, beväpnade med kryssningsrobotar i dag har patrullerat över Östersjön. Se Wisemans inlägg i ämnet. I svensk media finns som vanligt inget att läsa om detta.


För att krydda inlägget ytterligare så publiceras nedan en bild över flygvapnets flottiljer och flygdivisioner 1983. Att förmågan inte ökat på något sätt alls sedan dess, inte ens efter alliansregeringens tillträde 2006 kan nog alla vara överrens om, t.o.m. våra politiker.

Försvarsavvecklingen:
Kustartilleriet 1, 2


Inlägg på andra bloggar i samma ämne:
Cornucopia om krigsflygbaser
Chefsingenjören om krigsflygbaser

25 kommentarer:

  1. Även om det inte spelar någon roll för resonemanget som helhet så kommer här ändå en liten rättelse:

    1999 flögs det inte längre J35 Draken på F10, det slutade man med 1998. 1999 fanns det en AJS37 Viggen division och en JAS39 Gripen division på F10 Ängelholm.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tackar för den rättningen av min tankevurpa i det fallet. Jag skyller på att minnet målar historien ljusare än vad den kanske var...

      /"Flygvapenofficeren"

      Radera
  2. Suveränt Flygvapenofficeren!

    Jan-olov

    SvaraRadera
  3. Fänrik Henrik18 juli 2012 09:20

    Tragisk läsning, kan klart konstatera att Försvarsmakten är fel namn på myndigheten.
    Jag vill uppmana alla som inser att något behöver göras och som inte redan är engagerade i försvaret att ta kontakt med närmsta hemvärnsförband eller frivilligorganisation för att göra en insats!!

    SvaraRadera
  4. Harry Winter18 juli 2012 11:09

    Det man reagerar mest på är nedmonteringen av befintlig infrastruktur som baser, banor, ledningsplatser mm. Varför inte låta dessa vara vilande då ingen vet hur framtiden kommer att se ut. Det kostar dessutom ofantliga summor att avveckla. Varför, varför. VARFÖR????

    SvaraRadera
    Svar
    1. Därför att Försvarsmaktens verkliga fiender utgörs av
      "de nya moderaterna", det vill säga dumsnåle
      Borg inklusive vapenvägrande anhang.

      Putin & Co kommer först på 2:a plats!

      Flygsoldat 113 Bom

      Radera
    2. Svår fråga, mitt rimligaste icke-konspiratoriska svar är att försvaret har prioriterat att försörja officerare och civila entreprenörer med uppgifter vilket gjorde att uppgiften "riva" påblörjades direkt efter uppgiften "bygga".

      Det som har irriterat mig mest med detta är att pengarna som gick till meningslöst arbete för officerare och destruktivt arbete för civila entreprenörer hade behövts för att bygga upp den nya försvarsorganisationen. Det hade varit klokare att halvplombera de flesta anläggningar i 10-15 år med pumpar, torrluft och rondering och skjuta upp de enorma rivningskostnaderna tills omställningen var klar. Hade det skett hade vi nog haft insatsorganisation 2014 i går plus en massa halvintakta anläggningar som antingen rivits eller rustats under de närmaste åren.

      Skall man få ordning på det nu behöver vi nytt luftvärn och att de två rörliga bastropparna blir fler. Det måste gå att ha fyra fasta baser på de fyra nuvarande flottiljerna plus en rörlig bas per flottilj med minst två grupperingsplatser var i form av försvarets flygfält eller större civilia flygfält. Men detta kräver pengar, framförallt kostar nytt luftvärn.

      Om flygvapnet skall användas för att verkligen försvara Sverige är det inte så dumt att Gripen E/F med längre räckvidd är på gång. Den minskar det långsiktiga behovet av flygbaser men en sådan investering i nya flygplan är bara meningsfull om vi har ett fungerande flygvapen i en fungerande försvarsmakt, det går inte att vänta på nästa generation gripenplan.

      Det behövs troligtvis även mer vapen och bränsle i förråden och jag skulle helst se en inhemsk produktion av diesel och flygfotogen av flis och el då vi snart kommer att ha en global energikris när den lättillgängliga oljan sinar. Krigar gör man med förråden men övandet och beredskapen måste ha ständig bränsetillförsel.

      Radera
    3. Svaret är att Sanningen när beslutet togs var att de anläggningarna aldrig någonsin skulle behövas igen. När dessutom FortV tar hyra för allting så stod valet mellan att först betala hyra i ett antal år och sedan betala för avveckling, eller att bara betala för avveckling.

      Sett ur det perspektivet så var det ett rationellt beslut. Sedan har saker och ting en viss tröghet i sig, så när processen väl har startat så är det svårt på gränsen till omöjligt att sluta.

      Att Sanningen sedan visade sig vara fel, vilket många påpekade redan från början, är en annan sak...

      Radera
    4. Uppgiven, har de aldrig gjort en likviditetsbudget?

      Radera
    5. Uppgiven, jag har bestämt för mig att principen var att sådant som inte överlever nästkommande 10 utan tekniska begränsningar skulle skrotas bort för att bereda plats för att kunna underhålla och införskaffa det som går att använda bortom 10 år. Vilken analys gör att flygbaserna och strilbergen är omoderna bortom 2012 - 2014?

      J.K Nilsson

      Radera
    6. @J.K

      Jag tror att vi delvis pratar om olika saker. Ja, det fanns en "tioårs-klausul", den fällde bland annat hkp 9 i rollen som pvhelikopter.

      Men därutöver fanns det den bestämda inriktningen att "invasionsförsvaret" skulle ut och "insatsförsvaret" in. Det fällde bland annat kustartilleriet. Om man har bestämt sig för att kustartilleri aldrig mer kommer att behövas, är det rationellt att avveckla kustartillerianläggningar utan att först betala hyra för dem.

      När det gäller flygbaserna så handlade det nog mycket om idiotin att allt skulle vara rörligt och inga förberedda baser skulle finnas. Allt skulle vara containerbaserat och flyttbart... alltså är saker som BasC och KC "onödigt" och dumt att betala pengar för.

      Det man kan fundera över är hur bråttom man hade haft att avveckla fasta anläggningar om inte FortV med deras hyreskrav hade funnits...

      Radera
    7. Jo, Uppgiven jag vet egentligen men jag hade hoppats på att få leva i en villefarelse att någon egentligen kunde tycka att containerkonceptet skulle vara lämpligt för de delar som skulle kunna åka långt. Containerkonceptet kom väll, om jag inte missminner mig, några år innan detta inläggs insatsbaser?

      Jag får bara inte riktigt ihop den här förstörelselustan och oförmåga att se vad lagar och regler kräver i vissa verksamheter.

      J.K Nilsson

      Radera
  5. Lika skrämmande läsning som den om Marinen. Sjukast är dock att nedmonteringen aktivt pågår trots bättre vetande och trots en uttryckt åsikt från högsta nivå att det system vi hade igår är det vi behöver även i IO 14.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Av en myndighet som leds av femtekolonnare kan man knappast vänta sig något annat!

      Flygsoldat 113 Bom

      Radera
  6. Aldrig mera Moderaterna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så vad skall jag som "gammal" moderat rösta på? Jag är lite gisslan i en förnyelse som har gett oss mycket bra med försvaret vart näst intill övergivet.

      Radera
  7. "Varför inte låta dessa vara vilande då ingen vet hur framtiden kommer att se ut. Det kostar dessutom ofantliga summor att avveckla. Varför, varför. VARFÖR????"

    För att om man har skrotat all den gamla infrastrukturen så finns det inte heller någon realistisk möjlighet att gå tillbaka till det gamla osexiga systemet.

    SvaraRadera
  8. De nya moderater borde hållas personligt betalningsansvariga för all kapitalförstöring som skett sedan 2006 inom försvarsmakten.

    Någon som kan uppskatta den totala fordran som ska drivas in?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Något som kanske PRIO kan räkna ut (någon nytta ska vi väl ändå kunna ha av "stödssystemet").

      Ekeby 3.0

      Radera
  9. ALDRIG MERA MODERATERNA

    SvaraRadera
  10. Kapitalförstöringen i att aktivt riva upp flygbaser, sanera/ betongfylla bergrum, betala för förstörelse av säljbar utrustning... Oj det rör sig om 100- tals miljarder. Såg för många år sedan uppgift om att kostnaden för sanering/ plombering av ett bergrum motsvarade 100års underhåll av detsamma!

    SvaraRadera
  11. Dessutom så nämner denna utmärkta artikel ingenting om den övriga kollapsen i FV. Hur är de få Gripar vi har utrustade? Vilka vapen finns för att mota en fiende? Hur ser personalläget ut på ett antal viktiga nyckelbefattningar. Listan kan göras mycket lång på de katastrofala brister som föreligger. Artikelförfattaren har på ett föredömligt sätt skrapat på toppen av ett isberg.

    Kn Stofil

    SvaraRadera
  12. Vore intressant med motsvarande cirklar för luftvärnet, baserat på öppna källor. Då respektive nu.

    Fick se en sådan baserad på icke-öppna källor vid besök hos Luftvärnsregementet i december. Och det var inte så trevligt.

    SvaraRadera
  13. 2012 = 1925 ??

    SvaraRadera
  14. Jag brukar ofta framhäva att den största begränsingen i hur lång tid det tar för "en angripare österifrån" att ta kontrollen över Sverige är hur bra de hittar i Stockholm. :-(

    SvaraRadera

REGLERNA FÖR KOMMENTARER KOMMER NU PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING ATT SKÄRPAS:
- Kommentarer som ej håller sig till ämnet kommer att refuseras
- Skriv kortfattat och kärnfullt
- Personangrepp publiceras ej
- Håll en god ton i kommentarerna