3 januari 2012

Uppdaterad: Var tog materielen vägen? - Kustrobotbatteri RBS-15KA


Detta inlägg blir det första av flera i samma ämne. Hur många inlägg det blir beror på underlag och intresse. Inläggen syftar till att bringa lite klarhet i var fungerande försvarsmaktsmateriel har tagit vägen efter dess avveckling och även efter förbandsnedläggningar. Det är mycket materiel som bara har "försvunnit". Materiel som utgjorde en viktig del i svensk försvarsförmåga, men som nu kan vara destruerad, utspridd eller såld.

Första inlägget kommer att försöka avhandla var den materiel som ingick i kustartilleriets tunga kustrobotbatteri tog vägen? För att slutföra denna analys behövs hjälp från er läsare, och i synnerhet de av er som jobbat med systemet på ett eller annat sätt.


Bakgrund
I samband med försvarsbeslutet 1987 planerade man att anskaffa fyra tunga kustrobotbatterier som ersättare för batterierna med RB-08. Belsutet togs definitivt 1989 men ambitionen minskades till att enbart anskaffa ett batteri till förmån för ubåtar av Västergötlandssklass. (Värt att notera att Armén då bestod av ca 30 brigader och Flygvapnet av drygt 20 stridsflygdivisioner).

Förbandet var helt levererat 1995 och gjorde då de första övningarna i full skala med övlt Tommy Erlandsson som batterichef. En artikel om detta finns att läsa i marinnytt (nr 5 / 1995) för den som samlar på dessa gamla fina tidningar.

Förbandet sattes upp av dåvarande KA2 i Karlskrona som lades ned i sin helhet i samband med försvarsbeslutet 2000. Detta innebar att allt rörligt artilleri inom kustartilleriet och tung kustrobotbatteri avvecklades.

Tungt kustrobotbatteri 90, som det benämdes, måste således fått den kortaste livslängden som ett svenskt modert förband någonsin haft. Ett nyanskaffat förband som enbart fick verka under fem år är värt ett eget inlägg som detta, och frågan är var all modern materiel tog vägen?

Förbandet 
Bestod av 230 man varav 20 officerare. Man förfogade över ett 50-tal fordon.

Förbandsdelarna var:

Stab
Mindre stab med chef och stf. Sambandspersonal och tekniker. Det fanns även två robotledare som skulle befinna sig hos ex. milobefälhavare för att kunna ge beslutsstöd. Tanken med förbandet var att ha två likanda halvor som skulle kunna verka oberoende av varandra. En halva omgrupperar medan den andra var insatsberedd.

Batterieldledningspluton (2st)
Ledningsfordon och sambandsfordon som grupperades skilda från varandra. Ledningsfordonet leder en robotpluton.

Robotpluton (2st)
Varje pluton bestod av tre robotgrupper med vardera en robotbil (totalt sex robotbilar). Varje bil lastade fyra RBS-15 M3 (observera att denna robot inte skall förväxlas med MkIII - Mer om RBS-15 här). Totalt förfogade kustrobotbatteriet över 24st RB-15 i en omgång. Vidare hade robotbatteriet även ett transportfordon med släp.
Robotbil med 4 x RB-15M3 (KA)

Mätpluton (1st)
Plutonen var delad i två mätavdelningar som förfogade över vardera en spaningsradar PS-902 som är en PS-90 modifierad för att vara optimerad mot sjömål. Radarn, en Ericson Giraffe kallades även något humoristiskt för KAraffen.

PS-902 var byggd på två Tgb 40 vilka hade militära registreringsnumren 340620 och 340622. Måldata överfördes antingen via radio eller tråd. Trots denna fina resurs för inmätning av sjömål så prioriterades extern måldata i första hand för att inte röja förbandet.
PS-902 radarterrängbil
Besök http://hem1.passagen.se/anbr2000/PS902.JPG  för bild
Närskyddspluton (1st)
För skydd av viktig materiel och personal

Trosspluton (1st)
Containerbaserad lösning med bl.a. sjukvårdstropp med akutcontainer för krigskirurgi.




Var tog all materielen vägen?
De senaste åren har debatten runt fördelar med ett mobilt kustrobotbatteri tagit fart, framförallt på försvarsbloggarna. Många som deltar aktivt i debatten förordar ett mobilt kustrobotbatteri på Gotland som ett mycket kostnadseffektivt och enkel lösning för att, till del, försvara Gotland från en potentiell fiende som vill landstiga, men också för att kontrollera Östersjön. Vi hade den möjligheten fram till 2000 innan man medvetet avvecklade denna föråga.


Är materielen förrådsställd? Kan man plocka fram prylarna ur något väl ventilerat bergrum och återuppbygga förbandet? Nej - nu är det tyvärr helt kört efter att ha gjort vissa efterforskningar.


Robotarna 
Finns sannolikt kvar i FM, men är troligtvis modifierade till MkII standard, d.v.s. till den robotversion som samtliga svenska ytstridsfartyg förfogar över i dag.


Robotbilar 
Tack vare lite god information från en källa har vi definitivt lyckats lokalisera fyra av sex robotbilar och har misstankar om var övriga två kan befinna sig.


Tre av robotbilarna med militära registreringsnummer 12931, 12934 och 12936 såldes i slutet av december 2011 genom Försvarsexportmyndighetens försorg till en svensk firma vid namn Bärebergs järn & maskin i det som benämndes Surplus sale 2011:5 Lot 3. 


Nypriset för en robotbil var när de anskaffades 1992 summan 1,5 miljoner kronor. Frågan är vad järnhandlaren fick betala för bilarna som användes i Försvarsmakten under endast fem år?


Robotbilen med regnr 12935 och beteckningen OL har återfunnits hos KA2 museum på Aspö där den nu står utställd som museiobjekt.


Således saknas robotbilarna med regnummer 12932 och 12933. En av dessa bilar är sannolikt den som tillfördes Artdemo/Bekdemo som sattes upp som demonstratorprojekt på A9 i Kristinehamn där avsikten var att i samverkan med industrin utveckla en markmålsversion av RB-15.


 FMV och SAAB har med stor sannolikhet nyttjat någon av dessa robotbilar med benämningen RM för provskott med RB-15MkIII inför export av roboten till Tyskland. Den stora frågan är var bilarna befinner sig och vem som äger dessa i dag? Är det FMV, FM (A9), SAAB eller någon annan? Har ni svar på frågan så lämna info i en kommentar till inlägget.
Robotbil modifierad för provskott med RB-15 MkIII tub


Provskott med MkIII

Radarterrängbil PS-902
Det fanns som sagt två stycken PS-902 bilar med ett anskaffningspris för enbart radaranläggningen om 9 miljoner kronor per radar. Enligt den plan som fanns för "Amfibiebrigad 04" så skulle dessa två enheter ingå i ett brigadspaningskompani. Av detta blev som bekant ingenting.


Var dessa bilar/radar finns i dag är i skrivande stund oklart. Tips mottages tacksamt.


Ledningsfordon och sambandsfordon
Batteriledningsfordonen är synnerligen intressanta då dessa innehöll själva roboteldledningen som var en utvecklad version av RCI 400 och steget innan RCI MkII. Ett av ledningsfordonen hamnade hos Artdemo/Bekdemo vid A9 i Kristinehamn. Huruvida detta fordon finns kvar där, och var det andra har tagit vägen är synnerligen av intresse.




Sammanfattning
Tung kustrobotbatteri RBS-15 KA var ett mycket lyckat koncept med hög rörlighet och med stor effekt till ett förhållandevis lågt pris. Trots detta slogs det sönder och samman och materielen försvann och vissa delar har sålts som militärt överskott. Ett mycket tråkigt faktum, och ett stort bakslag för svensk försvarsförmåga.
Hela förbandet kunde "gömmas" i lador och förrådsbyggnader, något som hade passat bra för ex. försvaret av Gotland. Men den tiden är nu förbi. I stället kan vi bara vara åskådare när  grannen i öster bygger mostvarande kustrobotsystem.  




Uppdatering 3/1


Två robotbilar kan ses på Google maps på position N58°24'11.67" E15°39'13.50". 
Dessa två bilar står uppställda utanför SAABs fabrik i Linköping. Sannolikt två av de "saknade bilarna"


Vidare har uppgifter kommit om att robotbil RM som har nyttjats av SAAB för provskjutning har registrerungsnummer 12930. Detta innebär att det sannolikt fanns/finns fler än totalt sex robotbilar tillverkade för FM.


Ytterligare en robotbil har observerats på bild. Denna gång en likadan bil med militärt registreringsnummer 12562 och beteckningen NM. Detta kan måhända vara en prototyp/förserie. Bilen på bilden nyttjas sannolikt av SAAB för utställningsändamål då man har monterat på två MkIII tuber med utställningsinformation synlig på tuberna. Bilden är tagen 2008. Var finns den här bilen i dag? Bildens webbplats: http://x.bbs.sina.com.cn/forum/pic/47471c530105sm4m 

59 kommentarer:

  1. Står de två bilar Saab disponerat fortfarande kvar på

    N58°24'11.67" E15°39'13.50"

    där de syns på Google Map/Earth?

    SvaraRadera
  2. Mycket intressant inlägg om än sorgligt.
    Keep up the good work!!

    SvaraRadera
  3. Vore det inte mera givande att inventera vad som skulle kunna byggas upp?

    Vad gör det för skillnad om man gör detta som ett snabbt tvåårsprojekt vilket kräver extra anslag eller ett vanligt utdraget 10+ årsprojekt? Det kanske t.o.m. blir billigare att jobba med det som finns tillgängligt just nu?

    Är det ens rätt sak att göra om det är bråttom? Skulle det ge mer effekt fortare att bygga ut flygvapnets basorganisation? Är detta en förmåga som både behövs nu och som man vill ha under en längre period av oro i världen?

    Vad skall förbandet klara av? Vad skall skyddas, spärras, duelleras med?
    På hur många platser skall systemet finnas? (Jag antar att minimumet är två, Gotland och fastlandet)

    Finns det någon viktig samordning att tänka på som att använda exakt samma robotar som flottans fartyg och samma organisation för ammunitionshantering?
    Hur skall förbandets luftvärn fungera?
    Skall hemvärnet sköta närskyddet?

    Skall det förberedas för en markattackfunktion och att även klara av att samverka med artilleri eller skall man tänka tvärt om och göra detta till en del av artilleriet?

    Vad kan t.ex. Saab nytillverka för robotar?
    Finns det färdiga radarsystem, kommunikationssystem och ledningssystem att köpa?
    Vilka lämpliga fordon finns i försvaret och på väg in i organisationen som det går att köpa fler av?
    Vilka företag kan sätta ihop de tekniska komponenterna till ett fungerande system?
    Var finns det kompetenta människor inom försvaret som kan få det hela att fungera?
    Var och hur skall man öva?

    Behöver det byggas nya hus för fredsförråd och gruppering under konfliktrisk och krig? Skall de husen i så fall standardiseras så de kan användas för flera olika syften och ge flexibilitet och spridning?

    Behöver någon av våra grannar samma system?
    Behöver någon av våra demokratiska vänner i världen samma system?
    Kan vi dela på kostnader och sälja exemplar av det utan att det försenar eller fördyrar för oss?

    SvaraRadera
  4. Problemet var/är att någon hotbild inte finns enligt de ansvariga militärerna och politikerna.
    Men du kan med förtroende fortsätta rösta på moderaterna med Moore på departementet.
    Det var till stora delar han som låg bakom försvarsslakten.

    Det har skrivits förr, vi får vänta ytterligare 5-8 år så kommer de ansvariga för vansinnet runt milleniumskiftet att ha lämnat den aktiva scenen.
    Då kan nya fräscha beslutsfattare utan prestige återigen se till att Sverige skaffar sig ett försvar om än i liten och blygsam skala.

    SvaraRadera
  5. 902:orna såldes tillbaka till emw/smw/eds.
    Borde inte vara någon större hemlighet var dessa sedan hamnat.

    SvaraRadera
  6. Anonym 02:25

    Bra jobbat, på bilden står sannolikt de två "saknade" robotbilarna. De står uppställda utanför SAABs fabrikslokaler i Linköping.

    Frågan är om de fortfarande står kvar, och vem som äger bilarna?

    Nu återstår att lokalisera två radarbilar och två batteriledningsbilar.

    SvaraRadera
  7. @Magnus Redin

    Jag vet inte hur jag ska tolka din kommentar kopplat till inlägget, men jag ska ta mig tiden att besvara ALLA dina frågor/påståenden. Det enlaste vore att ta fram TTEM för förbandet, för det samma sak gäller i stora delar i dag!

    Dina frågor med mina högst personliga svar efter:

    Vore det inte mera givande att inventera vad som skulle kunna byggas upp?
    > Vad är skillnaden?

    Vad gör det för skillnad om man gör detta som ett snabbt tvåårsprojekt vilket kräver extra anslag eller ett vanligt utdraget 10+ årsprojekt?
    > Skillnaden är att man bygger upp försvarsförmåga här och nu!

    Det kanske t.o.m. blir billigare att jobba med det som finns tillgängligt just nu?
    > JA

    Är det ens rätt sak att göra om det är bråttom?
    >Det finns vad jag vet inga andra förband som man skulle kunna återuppbygga på så kort tid som ett kustrobotbatteri då det är teknik som fortfarande finns i dag.

    Skulle det ge mer effekt fortare att bygga ut flygvapnets basorganisation?
    >En helt annan fråga... Men ack så viktig

    Är detta en förmåga som både behövs nu och som man vill ha under en längre period av oro i världen?
    > Absolut! Det handlar om försvar av Sverige, även om detta inte står högt upp på politikernas och HKV agenda.

    Vad skall förbandet klara av?
    > Sänka fartyg!

    Vad skall skyddas, spärras, duelleras med?
    > Förstår inte din fråga.

    På hur många platser skall systemet finnas? (Jag antar att minimumet är två, Gotland och fastlandet)
    > Ett batteri finns i ett geografiskt område, men kan delas i två likandada halvor och verka oberoende av varandra.

    Finns det någon viktig samordning att tänka på som att använda exakt samma robotar som flottans fartyg och samma organisation för ammunitionshantering?
    > Det är redan löst, då RB-15MkII är en
    enhetsrobot som kan användas på alla tänkbara plattformar. Organisationen för förrådshantering sköts av redan av en aktör och blir inget nytt att ta hänsyn till.

    Hur skall förbandets luftvärn fungera?
    >Ett kustrobotbatteri måste skyddas genom HC försorg, då man ej har eget LV som så många andra förand i FM.

    Skall hemvärnet sköta närskyddet?
    >Kan så vara, men batteriet hade eget närskydd, som dessutom skulle kunna utformas efter dagens behov.

    Skall det förberedas för en markattackfunktion och att även klara av att samverka med artilleri eller skall man tänka tvärt om och göra detta till en del av artilleriet?
    >Den moderna roboten MkIII är redan förberedd för viss markmålsbekämpning, så detta är redan löst. Detta är en enhete som EJ skall beblandas med artilleri. Detta är i första hand ett sjömålsbekämpande förband, och skall hanteras av personal med vana från den marina stridsmiljön.

    SvaraRadera
  8. Fortsättning:


    Vad kan t.ex. Saab nytillverka för robotar?
    >RB-15MkIII och de utvecklar redan nu ytterligare efterföljare.

    Finns det färdiga radarsystem, kommunikationssystem och ledningssystem att köpa?
    >Ja, det finns redan i FM, och fins som hyllvara att köpa om man så önskar.

    Vilka lämpliga fordon finns i försvaret och på väg in i organisationen som det går att köpa fler av?
    >Detta är också hyllvara, det enda som krävs är helt vanliga lastbilar från Scania/Volvo!

    Vilka företag kan sätta ihop de tekniska komponenterna till ett fungerande system?
    >SAAB!

    Var finns det kompetenta människor inom försvaret som kan få det hela att fungera?
    >Det finns många kvar som tjänstgjorde på batteriet, och det finns många inom marinen med RBS-15 kompetens.

    Var och hur skall man öva?
    >I kustnära miljö tillsammans med sjöstridskrafterna, precis som man gjorde när batteriet var i bruk!

    Behöver det byggas nya hus för fredsförråd och gruppering under konfliktrisk och krig? Skall de husen i så fall standardiseras så de kan användas för flera olika syften och ge flexibilitet och spridning?
    >Ett batterie av detta slag bör "gömmas" när det inte används. Gärna på olika platser i gamla bergshangarer motsv.

    Behöver någon av våra grannar samma system?
    >Finland har redan samma system.

    Behöver någon av våra demokratiska vänner i världen samma system?
    >Sannolikt JA, om man förstår potentialen med ett kustrobotsystem.

    Kan vi dela på kostnader och sälja exemplar av det utan att det försenar eller fördyrar för oss?
    > Ja, om det finns andra intressenter

    SvaraRadera
  9. Dessa ledningsfordon, vad var det för typ av fordon? Scania 113 med 20-fots splitterskyddad ledningscontainer?
    Vet även att det har stått(står?) minst en robotbil utanför stenvreten(precis utanför LedR) i Enköping.. Dock har jag inget regnr på denna.

    /H

    SvaraRadera
  10. Anonym 11:37

    Misstänkte nästan att dessa är sålda tillbaka, men var dessa hamnade vet jag ej. Där får du hjälpa till med info. När genomfördes detta återköp, för tanken var att dessa skulle tillföras amfibiebrigaden.

    SvaraRadera
  11. @12:01

    Det var helt vanliga Scania latsbilar, men jag kommer inte ihåg exakt hur påbyggnaden såg ut. Hyddan innehöll bl.a. eldledningen till robotarna. Således kan det sannolikt ej varit en vanlig container utan en fast påbyggnad.

    Finns det någon som har bilder på dessa så skicka gärna en länk.

    SvaraRadera
  12. Tack för utförliga svar Skipper! Min baktanke var att styra bort lite från nostalgitänkandet.

    "Sänka fartyg" var ett elegant svar. Jag var lite mera ute efter varför man skall ha en förmåga att sänka fartyg. Det jag är ute efter är en förmåga att försvara Gotland och hela landet från landstigning vilket är en realpolitisk risk nu när Ryssland återuppbygger förmågan och två mera känsliga tankar, den ena att kunna hjälpa baltstater vilket skulle innebära en gruppering hos dem och den andra att blockerad sjötrafik är en ekonomisk MAD i Östersjön vilket ger en icke-nuklär begränsning av fullständigt vanvettig politik om någon tomte till stormaktsledare får spel.

    Detta är så viktigt att förmågan borde vara redundant, att det behöver finnas flera sätt att lösa uppgiften. Sjömålsrobotar på land borde ha fördelarna att vara billigare i kall och varm beredskap än fartyg och systemen borde kunna vara billiga i inköp. Då blir det rimligt att vid en upprustning prioritera bort nya små fartyg och då går det att lägga mer pengar på ubåtar vars minor och torpeder är ett viktigt komplement till robotar.

    Flygvapen(robotar), andrahandsuppgift för fåtaliga större eskortfartyg för sjöfart och gamla Visby(robotar), markbaserade robotar och ubåtar(torpeder och minor) borde vara en ok mix.

    Mitt intresse för samordning med artilleriet beror delvis på att jag har för mig att Archer har prestanda nog för kustartilleri. Idealet på lång sikt borde vid en ökande hotnivå då bli komplettering med artilleri med en nyutvecklad tung självstyrande 155 mm granat och något "torped-mina-sensor" system som kan läggas ut från diverse båtar osv och att robotsystemen är flexibla nog för att börja fasa in nästa robotgeneration. Fast KA förblir museum men många stadiga garage är bra, om inte annat skyddar de mot inbrott i fredstid och ger mål som en fiende kan tvingas att bekämpa.

    För flexibiliteten och driftskostnaderna är troligtvis det viktigaste att undvika speciallösningar och se till att det finns lokal service som är mera intresserad av magra kontrakt under många år än ett fett kontrakt i morgon.

    Sedan tror jag att det troligaste skarpa konfliktscenariot på vattnet är att Danmark, Sverige, Finland, Tyskland, Polen, Ryssland och flera utanför Östersjön samarbetar med att skydda handelssjöfarten ute på världshaven medan baltstaterna hjälper till symboliskt. Jag tror alltså att det är troligast att EU och vi hamnar på samma sida som Ryssland men det är inte det som är det värsta scenariot som fortfarande är rimligt.

    SvaraRadera
  13. KA-bataljonerna, om jag minns rätt, var på väg att tillföras Pirahna 8x8 på mitten av 90-talet. De såg ut att ha radar och/eller rejäla radiomaster.

    Det kan ju vara bra att ha en splitterskyddat miljö om inte annat.

    SvaraRadera
  14. Robotbilen i Enköping tillhörde bekdemo.

    SvaraRadera
  15. Tack för en mycket intressant artikel. Jag är allmän-MÖP, och dessa batterier har jag som en äkta MÖP ibland funderat över vart de tog vägen, och varför de försvann. Lite som arméns artilleri...
    Nu fick jag svar!

    SvaraRadera
  16. Jag tog en bild av en robotbil på A9,vid den sista regementsdagen,före flytten till Boden!

    Frågan är bara var jag har denna bild idag?

    MVH/

    JON

    SvaraRadera
  17. @Magnus Redin

    Jag delar vissa av dina åsikter men inte alla.

    Till att börja med: Sänka fartyg!
    Varför göra som så många andra - skönmåla verkligheten och använda andra ord?

    Ett kustrobotbatteri finns till av en enda anledning, och den är att SÄNKA FARTYG!

    Backar man bandet från den utgångspunkten så kommer man fram till att det faktum att med förmågan att kunna sänka både örlogsfaryg och tonnage i sin tur leder till att man kan kontrollera/förvägra en motståndare ett specifikt sjöområde, vilket i de flesta fall ger en avskräckande effekt, alternativt att en motståndare uppfattar att det kommer att kosta för mycket. Dessutom kommer det att binda hans resurser så pass att man undviker att kliva iland på, låt säga, Gotland...

    Ett ensamt kustrobotbatteri hjälper inte, men i samverkan med ubåtar (dold spaning och farligt för fi), ytattack och attackflyg(rörligt och kraftfullt) med LV och jaktflyg (luftherravälde) så har vi det försvar vi en gång hade. och det handlar inte alls om NOSTALGI, utan ett helt rimligt försvar av Sverige och svenska intressen .

    Men detta är tyvärr inte alls särskilt högt prioriterat i dag.

    För övrigt kan ubåtar aldrig ersätta (lätt) ytattack eller vice versa. Systemen kompleterar varandra i ett konfliktscenario mot en högteknologisk fiende.

    SvaraRadera
  18. @Apone

    Helt rätt. Detta blir nästa sak att debattera.
    Det mycket märkliga är att det fortfarande på Försvarsmaktens hemsida finns uppgifter om att:

    "ArtE 740 kommer att utgöra kärnan i AMFIBIEBRIGADERNAS spanings- och ledningssystem för spaning mot såväl yt- som luftmål och med kapacitet för samverkan med sensorer, som ingår i andra typer av förband."

    För det första har det aldrig funnits en enda helt uppsatt amfibiebrigad, och för det andra så var aldrig tanken att sätta upp mer än EN amfibiebrigad, och det var fram till 2004.
    Sedan dess har det bara gått utför för AMF gällande förbandsstorleken, och nu är man nere på en enda bataljon....

    http://www.forsvarsmakten.se/sv/Materiel-och-teknik/Sensorer/ArtE-740/

    SvaraRadera
  19. Vad gäller Pirahna 8x8 så vet jag att AMF1 återkallat ledningsfordonen för att ha i sin manöverbataljon minst en är ombyggd till ambulans

    SvaraRadera
  20. Skipper

    Lysande inlägg - som mest får mig att gråta och bli arg! Flottan bestämde alltså att krbbatt skulle utgå till förmån för ubåtar. Ibland blir man besviken på de marina kamraterna...

    Man skulle också kunna skriva MYCKET om nedläggningen av 1.-3. KA-bataljonerna med världens sannolikt bästa kanon: 12/80. Rent spel förekom inte alls.

    I det fallet kan dock inget klander ges till marinchefen (eller vad befattningen hette just då) Torsten Lindh, som slogs riktigt bra för systemet. Det var i stället ett antal överstar ur armén som bedömde (utan att ha förstått ett jota) att arméns system var bättre (möjligen lurade av Panzerhaubitz-projektet).

    Suck

    GMY

    Sinuhe

    SvaraRadera
  21. Jag måste också passa på att påpeka att krb15 inte skulle "sänka fartyg". Det räcker att "hejda" dem. Begreppet "hejda" var mycket väl definierat intill FB 2000.

    GMY

    Sinuhe

    SvaraRadera
  22. Föråt Skipper, jag ville inte anklaga dig för att vara en bakåtblickande nostalgiker, det var inte alls min avsikt.

    Det var lite kul bli anklagad för att vara skönmålare, det händer mig mycket sällan förutom när jag försöker förklara hur politiska överväganden görs och vad de tar hänsyn till.

    Jag ville så att säga komma fram till samma "sänka fartyg" resonemang från andra hållet. Tänker jag så tror jag att jag hittar fördelar med KA robot och hur de kan komplettera andra förmågor och ersätta en del av dem när det är ont om pengar vilket det alltid är. Tänker man självförsvar av territoriet är det en robotbärare av flera som kan minska behovet av andra robotbärare som kustkorvetter som inte är lika rörliga som det extremt rörliga flyget och då kan en begränsad budget räcka till fler av helt andra system som ubåtar som kompletterar robotbärarna.

    Det jag hoppas på är att ett ensamt kustrobotbatteri kan vara kraftfullt nog och ha bra nog sensorer för att vara meningsfullt mot en fiende även när ubåtarna är saboterade eller sänkta och flyget utslaget så endast en del av luftvärnet återstår. Därav "vad skall de kunna duellera med?" Hur många robotar krävs för att verka mot det som kan synas inom sensorernas räckvidd? Vad måste man ha för sensorer?

    Sedan önskar jag fler stora båtar för ett helt annat säkerhetsbehov, skydd av handelssjöfart, men det skulle i en sund planering ha sin egen budget även om de kan hjälpa till med kustförsvar i vid mening när de är hemma. Behovet av sådana är godtyckligt stort så det minsta antalet är nog tillräckligt många för att andra stora och små sjöfartsnationer skall ids samarbeta med vår pyttelilla kontinuerliga förmåga. Planeringen av försvaret på nära håll borde dock utgå ifrån att de båtarna är långt bort, precis som att dagens förband i Afghanistan och det som står i verkstan knappast kan ingå i kuppförsvaret.

    SvaraRadera
  23. Googla "giraffe amb australia", så hittar ni igen 740:orna.
    Har hyrts ut av Saab i väntan på att Australiens egna stationer skall bli klara.
    Problemet med att krigsplacera dessa i svensk IO är ffa underhållet på fordonen som nu är både gamla och mycket speciella.

    Tror att 902:orna går att återfinna i sipris databaser för den händige.

    För det framtida rb-batteriet kan måldatan levereras från GLC (eller vad det nu heter denna veckan) via FMB (fd lulis) samt från de UndE-23:or som ju ingår i närmsta Lv-förband.

    11.37 igen

    SvaraRadera
  24. Re Magnus Redin, Den senaste varianten av RB 15 har en räckvidd runt 700-800 km, den har även förmåga att angripa markmål. Det hade varit tämligen enklt att uppgradera de robotar som KA hade köpt till en modernare variant och integrera KA bataljonens ledningssytem med flygvapnets och arméns.
    Då hade KA med RB 15 lika gärna kunnat sättas in mot luflandsättningar eller förband som redan landstigit.
    Nu måste vi börja om från början.

    SvaraRadera
  25. Anonym 19:44, när man skall slå mot utspridda mål med fåtaliga robotar skulle man väl egentligen behöva en robot med substridsdelar, helst målsökande sådana? Lite otur att vi har handikappat oss för att andra länder har spridit oexploderad ammunition som skadar civila.

    Om en extremt lång räckvidd skall vara meningsfull mot annat än fasta mål eller mål som båtar som man vågar gissa rör sig inom ett begränsat områden som roboten kan spana igenom själv måste det finns framskjutna sensorer och kommunikation. Att hålla det fungerande borde vara ganska jämförbart med att hålla flygvapnet fungerande så då är frågan om man vinner så mycket på nya robotar med mycket större räckvidd. Alltså borde en robotsäljare vara mån om att även kunna sälja smygande UAV, sensorbojar osv och krypterad och störtålig radiokommunikation för att göra bättre robotar meningsfulla att köpa.

    SvaraRadera
  26. @Anonym 19:44

    Nu har du helt fel. Den senaste operativa versionen av Rb-15 är MkIII- Den har en officiell räckvidd på 200km vilket är långt från de sifrorna du nämner.

    Rb-15 är inte särskilt lämpad mot luftlandsättning även om SAAB nu marknadsför roboten för att kunna verka mot markmål, men då har man inte heller definierat vilka markmål.

    I övrigt håller jag med dig rörande möjligheter att uppgradera robotar.

    SvaraRadera
  27. @Sinuhe

    Nu har du nog tolkat mig fel, eller så har jag uttryckt mig oklart.

    Flottan har ALDRIG bestämt att TKRBBAT skulle avvecklas. Beslutsvägarna fungerar inte så, men det vet du redan... :)

    Det var våra politiker som beslutade om en AMBITIONSSÄNKNING från att upphandla fyra batterier till att istället köpa ett enda till förmån för ubåtskostnader.

    Den definitiva nedläggningen 2000 var också ett politiskt beslut som inte flottan hade något med att göra.

    Vad avser att "sänka fartyg" så har du delvis rätt och delvis fel. Robot-15 kan inte användas för graderad verkan. Ett litet fartyg (örlogsfartyg) sänks med stor sannolikhet vid en träff, medan ett tonnage sannolikt inte sänks utan hindras. Exakt hur utfallet blir "beror på" många olika faktorer.

    För övrigt ser jag fram mot ett inlägg från dig rörande KA-bataljonerna med 12/80. Det vore mycket intressant läsning även om jag är hyfsat insatt i turerna.

    Tack för dina kommentarer!

    GMY

    SvaraRadera
  28. @Magnus Redin

    Ingen fara! :)

    Det var inte heller dig jag avsåg med att skönmåla, det gör vissa politiker och många höga officerare så bra själva.

    Vad avser din fråga vad TKRBBAT skall duellera mot så är det ena svaret att ett sådant förband aldrig skall duellera mot någon, då en duell per definition är en kamp mellan två parter. Ett kustrobotbatteri skall aldrig möta en fiende, bara slå!

    Din andra fråga rörande hur många robotar som krävs mot olika fartyg är en fråga som är sekretessbelagd och ska därför inte diskuteras eller besvaras.

    Rörande sensorer så kan i stort sett all världens sjömålsrobotsystem skjutas på såväl extern måldata eller på egna sensorss måldata. Detta är inget problem.

    SvaraRadera
  29. @2 januari 2012 10:08

    "Less is Moore" ?

    SvaraRadera
  30. Vad som glöms i sensordiskussionen är att en modernisering som dels förlitar sig på någon annan enhets/förbands målinformation alternativt en egen aktiv sensorkedja inte har någon som helst möjlighet att själva identifiera vän och fiende vilket kommer att leda till vådabekämpning.

    Styrkan i ett mobilt robotförband är att kunna verka dolt utan att behöva förlita sig på aktiv inhämtning av sensordata eller hysa en övertro till att motståndaren skall vara snäll och låta oss använda sekundärradar för identifiering.
    Alltså - utan en modern taktisk teknisk signalspaningsfunktion inom eget förbandsram kan varken ett modernt LV-förband eller KA robotförband fungera.

    /P

    SvaraRadera
  31. @P

    Du har förstås helt rätt. Det är sannolikt av den anledningen som TKRBBAT i första hand erhöll och använde måldata från dåvarande MK, och senare MTK, men även från egen YA till sjöss som kunde verifiera radarmål med passiv sensor.

    Egna sensorer i form av PS-902 får nog betraktas som sekundärt.

    SvaraRadera
  32. Robotbil RM har regnummer 12930.

    SvaraRadera
  33. Gustav Wasa sa...

    Förra årets prov vid Grindsjön av den tekniska lösningen för att skjuta RBS 15 innefrån vapendäck rakt under bryggan och rakt över SLC inuti en Visbykorvett genererade ytterligare utvecklingsutmaningar.

    Det förenklade alternativet med tung kustrobot istället för Visbykorvetter i uppgiften "Sea Denial" avlastar utvecklingskostnader från materielplanen.

    Det innebär fördelar för de andra projekt som därmed möjliggörs, men nackdelen att de säkerligen unika och kanske intressanta om än dyrköpta kunskaper, som Visby med RBS 15 skulle kunna ge ej fullföljs.

    - Vill vi ha reell försvarsförmåga eller potentiell försvarsindustriförmåga?

    Vi har nog inte råd med bägge sorter.

    SvaraRadera
  34. Redan Göran Frisk har en gång kommenterat varför det är bra med sjömålsrobot på lastbil; så att de kan köras till våra örlogshamnar för att återbetsycka våra robotbärande fartyg. Självklart måste det vara bättre att ha robotarna på rörliga fartyg än på lastbilar som måste skeppas mellan fastland och de stora öarna. Sverige är en ö i havet!

    SvaraRadera
  35. Varför måste det vara antingen-eller? Varför inte både-och?

    Vanligt fel i svensk debatt om försvarsmateriel är att man ställer system mot varandra som egentligen kompletterar varandra och ger synergi-effekter.

    Ett exempel är debatten på 80-talet (?) där investering i nya stridsvagnar ställdes mot investering i attackhelikopter. Systemen är ju på inget sätt inbördes utbytbara, dock är de i högsta grad kombinerbara. 1 + 1 = 3.

    Nu blev det pang=1 för pengarna, istället för pang=3 för samma pengar. Som vanligt.

    SvaraRadera
  36. Tack för en riktigt bra och underhållande artikel skipper. Tragisk men dock oerhört intressant. Det finns betydligt fler mtrl projekt som behöver granskas på detta sätt. RB15KA är dock ett av de mest tragiska.

    Fortsätt med det du gör. Mycket bra jobbat.
    /AMF OFF

    SvaraRadera
  37. Kan säga att det idag INTE finns några robotbilar på A9 i Boden. Det som möjligtvis kan ha använts i kustrobotbatteriet är 20 fots splitterskyddade ledningscontainrar som innan de använts av fältförbanden på A9 använts inom Artdemo/Bekdemo. Om de specefikt togs fram för art/bekdemo eller om de togs från något förband, typ kustrobotbatteriet, vet jag inte. Det jag däremot vet är att det finns ledningsmateriel i dessa containrar med marin anknytning..

    /H

    SvaraRadera
  38. @Johan J 17:10

    Tack själv.

    SvaraRadera
  39. @00:51

    Är du helt säker? Har det möjligen funnits 7st robotbilar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja - 1 prototyp + 6 i förbandet.

      Radera
  40. @Gutav Wasa

    Jag greppar inte riktigt ditt budskap?
    Att välja bort YA till förmån för kustrobot är inte rätt väg att gå om det var detta du menade.

    SvaraRadera
  41. Anonym 07:55

    Göran Frisk var just en frisk fläkt. Men i detta fallet har han nog fel. För dessa båda system har efter hans tid vid rodret övat tillsammans med mycket goda resultat.

    SvaraRadera
  42. @1018

    Instämmer helt med dina åsikter.
    Men som vanligt är det bara pengar som styr och den reella försvarsförmågan kommer i bästa fall i andra hand.

    SvaraRadera
  43. @1350

    Det kanske är sambandsbilarnas utrustning som finns på A9. Ledningsfordonen är sannolikt mer än bara en container.

    SvaraRadera
  44. Gustav Wasa sa...

    Korvetterna av Visbyklass var 2010 års enskilt dyraste materielprojekt. Det slog till och med JAS 39 Gripens kontinuerliga vidmakthållandekostnader.

    Nu är det upp till sjöofficerskåren att välja. Vill man fortsätta att satsa på sjömålsbekämpning med RBS 15 från Visby eller kan man nöja sig med reellt fungerande sjömålsbekämpning från JAS 39 Gripen kompletterat med samma robot från Kustbatterier?

    De fem Visbykorvetternas smygegenskaper kanske kan komma till sin rätt som kvalificerade plattformar för underrättelseinhämtning? Om de ska användas för ubåtsjakt, så återstår också en hel del utvecklingsarbete och därmed kostnader.

    SvaraRadera
  45. @GW

    Att Visbykorvetterna blir mycket dyra är vi nog alla överrens om. Men att sjöofficerskåren skulle få välja något överhuvudtaget är självklart, som Tolgfors brukar säga, helt fel.

    RBS-15 kommer att integreras i Visby till vilket pris som helst, då detta nu handlar om prestige både för FM, FMV, SAAB och Kockums.

    Några kustrobotbatterier kommer vi inte heller att få se inom överskådlig tid, tyvärr.

    Hur ofta övar JAS 39 Gripen strid mot sjömål med RBS-15F? Känns inte riktigt hett just nu, tyvärr.

    Vad det till slut kommer att bli av Visbykorvetterna rörande fungerande förmågor står nog skrivet i stjärnorna.

    SvaraRadera
  46. Gustav Wasa sa...

    Inga är mer välutbildade och har högre samhälleligt förtroende i sjömilitära frågor än ledamöterna i KÖMS. Detta förtroende förpliktar.

    Är det bara till astrologin ("skrivet i stjärnorna"), som vi vanliga beslutsfattande landkrabbor kan vända oss för svar om Visbykorvetternas framtida förmåga?

    - Sjömilitär förmåga är väl viktigare än så?

    Om sjöofficerskåren inte är beredd att värna skärpan i sina säkerhetspolitiska instrument, så undergräver de existensberättigandet för hela den svenska örlogsflottan "lock stock and barrel".

    SvaraRadera
  47. @GW (02:44)

    Tar höjd Visby-vapendäcksintegration höjd för Mk3?

    @Skipper (20:19)

    OM det "bara" blir Mk2 på Visby, varför då inte ta de Mk3-prylar som finns och sätta ihop en KA-demonstrator. Denna kan sen i lugn takt växa till sig.

    Ett Mk3KA-komplement till fartygen är ändå potent, med den längre räckvidden. Det är också enklare att gömma än båtarna.

    SvaraRadera
  48. "RBS-15 kommer att integreras i Visby till vilket pris som helst, då detta nu handlar om prestigebåde för FM, FMV, SAAB och Kockums."

    Hmm, ja när prestigen tog tag i BAMSE slutade det med en nota på 4,6 miljarder...och det blev ju bra det också till slut...eller...

    Ser med spänning fram emot nästa tema!
    Får man lägga till RBS-90 som bubblare?

    Farbveckan -86

    SvaraRadera
  49. Till alla Visby-skeptiker på denna blogg och andra!

    Sjömålsrobotinstallationen på Visby pågår just nu. Självfallet skall den slutföras på alla fem snabbt rörliga plattformarna. De senaste två årens operativa drift med fartygen HBG och HÄD visar att konceptet är helt rätt. Internationella övningar inkl FOST visar att klassisk svensk ytstridstaktik kombinerat med låga signaturer vinner i duellen. Turligt nog har robotfunktionen funnits i ledningssystemet för operatörsträning, endast den skarpa robotdelen har saknats. (se gärna inslag om ytstrid på korvetter vid mil.se)

    Tråkigt att finna att många okunniga svenskar tycker att vägvalet med Visby varit tokig, medan andra stora "navy-nationer" är avundssjuka på oss.

    Nej, skeptiker - sjömålsrobotlast på Visby-korvetter är framtidens melodi. Upp till 8 robotar som är dolda under det väderskyddande smyg-skalet kommer göra fienden förvånad. Om det är Mk 2 eller 3 är inte den viktigaste frågan i dag. FM äger MK 2 som kan modas i egen verkstad, istället för att köpa MK 3 från industrin till dyrare priser. Kommer de gå att skjutas? Javisst - redan proverna på Smyge funkade även om de saknade avgaskanaler.

    Go Navy Go!


    //Master & Commander

    SvaraRadera
  50. @ Master & Commander

    Huruvida Visby "kommer" att bli ett bra fartyg när det är färdigt råder inga tveksamheter om.

    Frågan är NÄR, och till vilken KOSTNAD?

    Eftersom det är skattemedel som hanteras så är det helt rimligt att ställa sig frågan om försvarsförmågan som en Visbykorvett kommer att innebära hade uppnåtts snabbare, till en mindre kostnad och i större numerär om man valt ett annat koncept från början?

    För övrigt har du helt fel i ditt påstående att uppgradering från MkII till MkIII kan genomföras utan industrins inblandning.

    SvaraRadera
  51. @Skipper

    "Är du helt säker? Har det möjligen funnits 7st robotbilar?"

    Ingen aning om hur många robotbilar som byggts.

    Jag är helt säker på RMs regnummer, kan dessutom konfirmera att RM och NM står kvar, utanför Saab Dynamics produktionslokal, där dom syns på Google Map/Earth.

    För den som är intresserad, är en av bilarna med tuber monterade synlig på "3D"-karttjänsten hos Hitta.se på gräsmattan utanför "Hus 227" där RBS15 utvecklats.

    Ungefärliga koordinater:
    58°24'20.19"N
    15°39'17.77"O

    Intresseklubben kan notera att tekniken som byggt Hitta.se's 3D-modell också är utvecklad på Saab Dynamics.

    Militär 3D-avknoppning internt Saab.
    http://www.saabgroup.com/Campaigns/Rapid-3D-Mapping/
    Civil avknoppning till C3, som numera är sålda, möjligen till Apple.
    http://www.youtube.com/watch?v=BaahKhvO_E4
    http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/15/B8/52/release.html

    SvaraRadera
  52. Skipper, skit bra av dig att göra sånt här!

    Kan du skriva om varför det det har satsas mycket pengar på RBS-23 BAMSE men finns ändå inte ute på förbanden? Hur många exemplar har vi osv. osv.

    Luftvärn på Gotland hette det!

    SvaraRadera
  53. Sent men....

    Mk3 (inte MkIII) har bra markmålskapacitet. Saab fick nästan sälja ett kustrobotbatteri till Polen. Sen omsvägning gav dock ordern till Norge (NSM). Med folielehatt på så kan man tänka: tack Norge för att ni valde ett plan från USA (US DoD).

    SvaraRadera
  54. Helt rätt, Torsten Lindh slogs för 12/80 och det ska han ha äran för. Men mot Tung Kustrobot har flottan haft ett ont öga eftersom det sågs som ett hot mot antalet ytstridsfartyg, det fanns en halvsida i DN på 90talet där 2 av flottans företrädare förklarade hur dumt det var att kasta bort 300mil på på bilar odyl när man kunde montera RB15 på fartyg istället som snabbt kunde flytta sig från STH till den skånska kusten.... Glatt ignorerande det faktum att ett par robotbåtar på öppet hav utan skydd snabbt skulle bli bortskjutna. //Rune

    SvaraRadera
  55. Intressant jag vill minnas att Jan Björklund för någon vecka sen antydde att dessa var förrådsställda och "bara" var att plocka fram.

    SvaraRadera
  56. Såg ett helt tungt robotbatteri inkl skyddsfordon på Ölandsbron 2014-05-19 ca kl 13:10. Men med runda robotförvarings kistor.

    SvaraRadera
  57. Det stod en 8 hjulig alldriven MAN utanför logement Ankarstjärna inne på örlogsbasen i KK år 2007. Den såg ganska nu ut att ha kunnat ingått i detta färband

    SvaraRadera

Regler för kommentarer:
- Undvik personangrepp
- Håll en god ton