27 februari 2015

BLT Krönika: Integrera Kustbevakningen i Marinen

I dag skriver jag en krönika på BLT ledarsida som avhandlar samverkan mellan Försvarsmakten och Kustbevakningen, eller rättare sagt avsaknad av tydliga riktlinjer för samverkan.

Under året är det planerat att Försvarsmakten och Kustbevakningen ska öva tillsammans. Det är ett steg på rätt väg, men det krävs betydligt mer än så för att på ett effektivt sätt samordna statens maritima resurser på ett optimalt sätt. Redan idag så finns viss samverkan mellan Kustbevakningsflyget och Marinen, men även detta skulle kunna utvecklas ytterligare. I dag är Marinen och Kustbevakningens i stort sett obefintlig. Man saknar gemensamma lednings- och sambandssystem vilket att all eventuell samverkan kommer att ske på talat radiosamband. Ohållbart om det ska fungera i högre konfliktnivåer.

I Almedalen sommaren 2012 presenterade utredaren Jan Hyllander sin utredning Maritim samverkan (SOU 2012:48). Då hölls också ett intressant seminarium där både Försvarsmakten och Kustbevakningen deltog. Kustbevakningens representant var inte alls nöjd med utredarens förslag. Inte heller senare när ledande befattningshavare intervjuades så uttryckte man sig särskilt positivt.

Utredaren Jan Hyllander kom i sin utredning fram till samma slutsats som jag själv kommer fram till. Så här sammanfattas ett av förslagen.
Förslaget innebär att skapa ett samlat Sjöförsvar som inkluderar både Kustbevakningen och Marinen. Mot bakgrund av omvärldsutvecklingen, bedömningar av utmaningar och hot, myndigheternas näraliggande och delvis överlappande uppgifter, likartade resurser samt utvecklingspotentialen i myndigheternas samverkan, är det utredarens bedömning att statens maritima verksamhet på sikt kan bedrivas mer effektivt om Kustbevakningen och Marinen integreras till ett samlat Sjöförsvar inom ramen för en myndighet.

Tyvärr finns det ett stort motstånd till alla sådana förslag inom KBV. Ur en aspekt är det fullt begripligt, men det kan inte finnas ett självändamål att vara fristående. Som skattebetalare så kan jag tycka att ett ökat krav på samordning är fullt naturligt, för att på sikt följa utredarens råd och skapa ett samlat sjöförsvar.

14 kommentarer:

  1. Ett skäl till att hålla isär myndigheterna var att man kunde argumentera att de ändå skulle samordnas i krig. Nu vet vi att övergången fred till krig kommer vi inte märka, i alla fall inte förrän det är försent. Ett samlat grepp kring de ändå rätt begränsade medel som håller koll på vårt hav och kust kan inte vara för radikalt för någon.

    Dessutom har KBV ett antal mycket kvalificerade förmågor som det samlade sjöförsvaret de facto behöver; inte minst de formidabla spaningsflygplanen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tänk om KBV501-3 tillfördes FM, vilken resurs!
      Redan i dag gör dom stor nytta i den dagliga sjöbevakningen, det är inte tal om annat.
      Tyvärr är det ju inte vår egen enhet vilket gör det svårt att styra uppdragsplanering mm. T.ex vissa fall kanske man skulle vilja att dom flög patrullbana O GOTLAND under 5-6tim.
      Kunde vi sedan få till överföring av rrbild samt krypterat datasb (8000), då djävlar! :-)

      F ö anser jag att jakterna och kombinationsfartygen i en nära framtid skall krigsplaceras i flottan.

      /Anon Sjöinf

      Radera
  2. Nationellt gränsförsvar blir ganska exotiskt när stora politiska strömmar går mot Globalisering och Schenegenavtal osv. Detta bara för att visa hur politikerna tänker.
    Men jag skall göra ett försökt ändå, och varför inte börja med:Hur gör Finland ?
    Sverige skall ju utöka sitt samarbete med Finska Försvaret. Då borde en samlad modell var utgångspunkten. Saknar sakkunskap men visst måste det finnas många samordningsvinster med en genomtänkt telekomm- och lednings-integrering. Även logistik borde kunna delas. Börja med:Hur gör Finland, och hur tänker finnarna om en ny organisation?

    SvaraRadera
  3. Har druckit kaffe och har några ytterligare spännande frågor. Skall kustbevakningen börja prata NATO engelska, eller skall det ena 'vaktbolaget' tala svenska och det andra NATO engelska?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det beror väl på om det andra vaktbolaget har engelska som grundkrav i sin anställning utbildning. Men det kanske är här det största hindret för en sammanslagning är - glappet i kompetenser ??

      Radera
  4. Ett argument när kustbevakningen bröts loss från Tullverket och blev en egen myndighet men inte togs in under försvarsmakten var att det ur folksrättslig synpunkt i många uppgifter var viktigt att man var en civil myndighet och inte en militär.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är även därför som det behövs en samlad marin myndighet, som alltså inte är militär !

      Radera
  5. Ett annat steg mot bättre samordning vore ifall alla fartyg som anskaffas för Kustbevakningen byggs med en sekundär militär roll i händelse av ofred. Detta sker med många andra länders kustbevaknings- och gränsbevakningsorganisationer, och det har även prövats i Sverige men tyvärr med mindre lyckat resultat. Dock berodde det förmodligen mer på tekniska orsaker som utformningen av själva fartygen. Jag tänker naturligtvis på TV/KBV 171 och 172, som var förberedda för att kunna konverteras till eskort- och patrullfartyg.

    SvaraRadera
  6. Svenska generaler har själva orsakat den svenska försvars"maktens" totala oförmåga genom att skrota infrastruktur och materiel för hundratalsmiljarder.
    Nu har helt plötsligt samma generaler vaknat och kräver enorma satsningar på sitt fögderi så att de kan höja löner och förmåner för sig själva i gammal god stil.
    Den svenska flottan är så inkompetent att den inte ens vet hur den ska sköta den utrustning den köpt från USA och andra Natoländer, så fort rådgivarna från Nato inte är med på fartygen så förstår inte marinofficerarna ens hur de ska få igång utrustningen och man låtsas leta ubåt genom att planlöst fara runt på vattnet.
    Det var den stora orsaken till att "ubåtsjakten" misslyckades, kompetensen var bortrest.
    Den svenska utbildningsnivån visar sig genom hur soldaterna inte ens är utbildade inom signalering, diverse kommunikationssystem används som i stil med Facebook, så går det när huvuddelen av av utbildningen ägnas åt genusstudier.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad är det för utrustning som flottan har köpt in och inte kan hantera?

      Vilka soldater är inte utbildade i signalering?

      Vilken utbildning inom FM ägnas i huvudsak åt genusstudier?

      Konstruktiv kritik är alltid bra, men det du påstår här känns som att det är gripet direkt ur luften.

      / Fd sjöman i flottan och amfibiekåren, samt sjöbev

      Radera
  7. Kustbevakningen i Finland sköts av Gränsbevakningsväsendet (Rajavartiolaitos). Sköter även bevakningen av landgränserna (naturligtvis i huvudsak österut). Det är inte formellt en militär enhet. Vill minnas att att Sovjet inte har tillåtit att det skulle vara en militär enhet.
    I Norge sköts kustbevakningen av Kystvakten som är en del av Sjøforsvaret (norska marinen).
    Kystvakten har beväpning på sina fartyg. I varje fall på dom större.
    Personligen anser jag att det norska systemet är det enda rimliga. Särskilt när resurserna är begränsade.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den finska Gränsbevakningsväsendet är formellt och praktiskt en militär myndighet. Den är under inrikesministeriet i stället av försvarsministeriet men presidenten är i varje fall överbefälhavaren när det gäller militära tjänsteärenden. Under militära kriser kan Gränsbevaknigsväsendet helt eller partiellt förenas med Försvarsmakten men därmed ska de förenade enheter också förlora deras polisiära befogenheter.

      Gränsbevakningsväsendet är en civil myndighet bara med hänsyn till Ålandsavtalet. Försvarsmakten kan inte patrullera det demiliteriserade landskapet men Gränsbevakningaväsendet kan.

      Ursaket att Gränsbevakningsväsendet är skilt från Försvarsmakten är inte ryssrädsla utan historisk erfarenhet. Vi prövade med Försvarsmakten som gränsbevakningsmyndighet under början av 1920-talet och det kom ut att en separat myndighet fokuserad på gränsbevakning funkar bättre.

      Radera
  8. Utmärkt om Försvaret tar över Kustbevakning och sjöräddning. Man har nu stora problem att få sjöfylleriet under kontroll och med de ny reglerna mot eftersupning (6 tim alkoholförbud efter sjöresa) blir problemen ännu större. Med Marinen och Flygvapnets resurser kan en total kontroll av fritidsbåtarna uppnås med regelrätta attcker och raider i natur och gästhamnar. Från havet kan man lägga spärreld med robbotar och artilleri och från land anfaller Kustjägarförbanden fritidsbåtarna och genomför kontrollerna. På detta sätt kan man få alkoholmissbruket åtgärdat och totalkontroll på fritidsbåtarna.

    SvaraRadera
  9. HA HAHAA Lite överdrivet
    Problemet med kustbevakningen i tullverket. Var i första hand urdålig ledning kustbevakarna skall ju givetvis kunna lägga båten och göra tullkontroller. Vilket ytterst sällan gjordes samma sak gäller nu vilket resulterar i noll beslag. Samma visa igen köra runt och få skit och inget gjort. Däremot andvändes flyget oftare vid tullärende vilket gick bort nästan helt när KBV blev egenmyndighet.
    Slutsats lägg ner flytta kustbevakare tillbaka till tullverket låt tullare vara tullare med tydlig ledning med fokus på just tull kontroller. Flytta större kombifartyg till Flottan och låt dom ta dykeri och miljöräddning.

    Klart Slut...

    SvaraRadera

REGLERNA FÖR KOMMENTARER KOMMER NU PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING ATT SKÄRPAS:
- Kommentarer som ej håller sig till ämnet kommer att refuseras
- Skriv kortfattat och kärnfullt
- Personangrepp publiceras ej
- Håll en god ton i kommentarerna