30 november 2012

Folk och Försvar: Utmaningar för den svenska marinen

F

Just nu finns det en mängd saker som borde tas upp här på bloggen. Tingsrättsdomen mot en specialistofficer har Wiseman redan skrivit ett mycket bra inlägg om, så detta lämnas därhän just nu. Johan Forssell (m) och hans åsikter i försvarsfrågan kommer att få ett alldeles eget dedikerat inlägg inom kort, då jag inte alls delar hans bild av läget i FM här och nu, jämfört med hur dåligt han anser att Försvarsmakten fungerade innan den moderatledda omställningen startade från det förhatliga s.k. "invasionsförsvaret" till det nya tillgängliga, flexibla och användbara försvaret...

Men det som känns allra mest angeläget att kommentera just nu är det seminarium som hölls av Folk och Försvar i onsdags med titeln "Utmaningar för den svenska Marinen". Frågeställningen under seminariet var följande.
Hur påverkas Marinen av Insatsorganisation 2014? Vilka är uppgifterna, vad har vi för marina förmågor idag och vad kommer vi att ha efter genomförd anskaffning? Räcker detta för att klara uppgifterna? Hur ser personalläget ut, täcker vi det behov som finns?
Jag hade som vanligt när Folk & Försvar håller sina seminarium, mycket höga förväntningar på innehållet och de inblandade debattörerna. Seminariet startades genom ett mycket bra inledningsanförande av försvarsdepartementets maritimutredare Jan Hyllander som nyligen författade en utredning där kärnan var en utökad maritim samverkan som på sikt borde leda till en implementering av Kustbevakningen i  Marinen.
Hyllander ställde de kritiska och svåra frågorna som mer eller mindre förblev obesvarade under hela seminariet.

Ett axplock av de mycket viktiga frågor som herrarna ställde var som exempel:
- Slutsatser av Rysslandsanalyser
- Hur lösa marinens uppgifter operativt
- Var ska Marinen lösa sin uppgifter och med vad (hänv. till den beslutade nat. inriktingen)
- Hur kan vi ge och ta emot stöd i en marin kontext
- Vilka förband och förmågor behövs
- Hur ska balans mellan personal, materiel och verksamhet uppnås

Som tur vad fanns det även åhörare i publiken som kunde ställa ytterligare frågor. Bland annat Claes Tornberg, tidigare CKF, som till skillnad från övriga debattörer var mycket tydlig med vad som borde göras och hur läget ser ut inom Marinen. Han menade att ubåtsjaktförmågan är förlorad, att Marinen i övrigt fortfarande har viss bredd men inget djup pga alldeles för få enheter, och att omslagspunkten (möjlighet att försvara Sverige) redan är passerad.

Helge Löfstedt, tidigare överingenjör vid FOI, var den andra av två debattörer som talde klarspråk och inledde med att konstatera (förvisso intet nytt) att Sverige är sämst av de nordiska länderna när det gäller att sätta av försvarsutgifter i förhållande till BNP. Han konstaterade även att Sverige har gått från 31 robotbärande fartyg till sju (felaktigt - just nu fem) och hade även gjort den intressanta beräkningen att Sverige har mindre än halva den Finska ambitionen när det gäller ytstridsfartyg kopplat till ländernas kuststräcka.

Från Försvarsmaktens sida deltog C INS, genlt Anders Silwer. Tyvärr var det med facit i hand fel man på fel plats då Silwer  i mina ögon uppfattades som dåligt påläst och dåligt insatt i de marina frågorna trots sin nuvarande befattning.

Silwer hävdade att Marinen inte har någon gammal materiel, och att den materiel som finns är oerhört bra och ville nästan göra jämförelsen med Flygvapnet att det är det bästa i världen i förhållande till sin storlek. Han hävdade också att det inte finns något annat land som har en Försvarsmakt som kan mäta sig mot oss i effektivitet. Helge Löfstedt lyfte däremot den ständigt heta, och ständigt lika ignorerade frågan om luftvärnsförmåga på flottans fartyg. Silwer svarade med dessa ord.
Jag tillhör de som tycker att vi ska ha luftvärn på våra marina stridskrafter, men jag hör ofta om luftvärn på Visbykorvetterna. Men det är lite av en motsägelse i sig själv, för då vet man ju inte varför Visby byggdes från början, i sin grundform och i sin skrovform med smygteknologi. Så ett luftvärnssystem är i så fall inte till för att skydda Visby själv, utan för ett områdesförsvar av något annat. 
Där föll Försvarsmaktens deltagande i seminariet tyvärr platt. Att vår Försvarsmaktens insatschef står inför den samlade skaran av f.d. amiraler och övriga örlogssjömän och hävdar att luftvärn på visbykorvetter inte alls skulle behövas är mycket oroväckande och rent av bedrövligt. Att det sitter försvarspolitiker i skaran som tar Silwers ord för sanningar är kanske ännu värre, och kommer inte att gynna Försvarsmakten och dessa strävan mot att erhålla nödvändig materiel. Vem är rådgivare till insatschefen rörande de marina frågorna? Jag har mycket svårt att se att marininspektören skulle sålt in den åsikten.

Det är därför helt nödvändigt att förtydliga det faktum att Visbykorvetterna var planerade att få ett kompetent robotluftvärn redan från början. Har Silwer helt missat detta? Dessa ströks av den politiska genomförandegruppen på uppdrag av Anders Borg för drygt fyra år sedan. Inte av operativa skäl, utan av rent ekonomiska. Vilket skydd har stealth-teknologin mot en signalsökande robot är en annan fråga som vår insatschef bör fundera över. Sedan ska man vara väldigt noga med att stealth-tekonologin bidrar till att reducera ett fartygs radarmålarea och andra signaturer. Att helt eliminera signaturer från ett stort fartyg har ännu ingen lyckats med. Således är IR- och radarmålsökande robotar fortfarande ett potentiellt hot som måste kunna hanteras och bekämpas. Att leva i någon annan villfarelse är farligt. Jag hade förväntat mig mer av Silwer som själv är stridspilot och har i den rollen sannolikt övat såväl spaningsuppdrag och vapeninsatser mot sjömål under sin aktiva karriär, och borde vara väl insatt i frågan om nödvändigheten av kvalificerat luftvärn på fartyg.

Seminariet abslutades med att den försvarspolitiska nivån representerades av Annicka Engblom (m), Ana-Lena Sörenson (s) och Allan Widman (fp).

Allan Widman höll som oftast en hög nivå, och visade att han är insatt även i detaljfrågorna. Jag delar helt Widmans åsikt att "Marinen måste dimensioneras för att såväl kvantitativt och kvalitativt kunna upprätthålla en beprövad och stridsduglig bekämpningsförmåga, och att med den tidigt kunna möta en fiende på väg till vårt territorium." Det var längesedan man hörde så kloka, och så konkreta ord från en politiker i försvarsfrågan. Mycket glädjande!

Engblom (m) höll sig till de övergripande målande beskrivningarna om varför man ska ha en marin, men höll sig aktivt i från att ingående besvara den avgörande frågorna, vilket förvisso är klokt om man är moderat försvaspolitiker i dessa tider. På den direkta frågan till Engblom huruvida hon var nöjd med att marinen har en bristande luftvärnsförmåga, och således inte kan föra väpnad strid fullt ut, så passade hon omdelbart över frågan till Widman med motiveringen att han sitter med i försvarsberedningen. Ett annorlunda, men klokt  grepp med hänsyn till nuvarande läge.

Anna-Lena Sörensons (s) deltagande imponerade inte särskilt mycket, och det kändes som hon varken intresserad, insatt eller särskilt engagerad i försvarsfrågorna.

Man skulle kunna skriva en hel roman om diskussionerna, och de uteblivna konkreta svaren i detta seminarium, men det får ändå stanna här.För den som inte kunde närvara eller missade sändningen så kan den i efterhand ses här.

27 kommentarer:

  1. Bra inlägg. Har inte själv hunnit kolla seminariet men det låter ungefär som vad man kan förvänta sig av dom olika deltagarna och partitillhörighet. Allan Widman i spetsen för Folkpartiet uttrycker ofta bland dom klokaste åsikterna i försvarspolitiken med det återstå att se när man faktiskt gör något av det man säger.

    Jag hoppas så klart att man tillsammans med övriga allianspartier blir hårdare mot moderaterna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är nog enda möjligheten. C, Kd och Fp måste börja agera tillsammans. Då blir de ändå rel. starka i försvarspolitiken. Men frågan är om inte en samstämmig "allians" är viktigare än allt annat inför kommande val?

      Radera
  2. Finns det i huvudtaget några moderna utländska stridsfartyg (både befintliga och i projektfas) där man valt att utesluta luftvärnsförmåga i form av lv-robot?
    Hur möta ett adekvat lufthot framförallt i vårt närområde med en enda allmålskanon som beväpning. Är definitivt ingen expert på området men verkar inte helt genomtänkt. Vet att Sverige sedan tidigare ej haft lv robot på kustkorvett/robotbåtssystemen och att man då räknade med stöttning via eget flyg men det konceptet låter ju inte heller helt hållbart med begränsad tillgänglig numerär Gripen som säkerligen i ett krisläge kommer vara upptagna på annat håll, alternativt redan är utslagna på backen. Vad händer då? som att skjuta på sittande fågel?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej det finns det inte. Har man inte satsat på ett större och långräckviddigt system så har man åtminstone installerat ett RAM system.

      Radera
  3. Tyvärr är nog den "militära allmänbildningen" inte så imponerande hos många av de som tillhör FML. Jag har inte glömt vår nuvarande ÖB när han konstaterade att Jas 39 Gripen "flyger för fort och för högt" för att vara aktuell utomlands (Afg)i en utskottsutfrågning.
    Ingen av ledamöterna vågade/kunde ställa den naturliga följdfrågan!

    Att se de okunskaper man här visade upp från försvaret och andra gör att man ibland kan bli lite ödmjuk när "hobbyexperterna" uttalar sig.

    Att tala är i och för sig silver men här hade det för flera varit bättre med guld.

    Varför inte den ödmjuka frasen "detta känner jag inte till, får jag återkomma senare? För många i dagens försvarsdebatt känns den frasen rätt gångbar.

    Ju mer jag lyssnar och hör, ju mer undrar jag om någon överhuvudtaget har/har haft någon som helst plan över försvarets utformning som helhet de senaste tjugo åren?

    Herr Widman är duktig på att låta, men när frågan om finasiering eller annat kring frågorna dyker upp är han tämligen tyst.
    En del av det han nu förordar har han själv varit med om att stoppa i den s.k. genomförandegruppen. Bara för några dagar sedan ville han i utskottet lägga ner Swedec men blev tillfälligt stoppad.

    Att använda försvarpolitiken för att försöka plocka enkla politiska poäng hör väl till det enklaste med tanke på motståndet!

    I övrigt förstår jag inte varför man på ett seminarium kan låta så enkla och få frågor vandra igenom utan att de tilltalade ens berörde de ställda frågorna med ett enda ord.
    Skärpning!
    Några kunde ju ha läst dagens väderleksrapport istället. Den hade nog inte haft vare sig mer eller mindre bäring på ett svar än det de levererade.
    Blev överhuvudtaget någon fråga besvarad?


    Jag skulle hemskt gärna vilja se herr Widman eller fru Widegren presentera den försvars- eller säkerhetspolitiska analys som föregick denna formulering.
    Klippt ur riksdagens hemsida efter försvarsutskottets senaste möte.

    ”Utvecklingen och ombyggnationen av nya JAS ska kunna avbeställas senast 2014 om inte Schweiz eller något annat land har fattat beslut om att beställa minst 20 nya JAS-plan.”

    Suck!

    Teaterdirektören.

    P.S. Ska bli spännande att få ta del av herr Forsells åsikter. Jag har hittills bara hört och läst en massa tyckande, ofta helt utan verklighetsbakgrund. De vanligaste moderata "åsikterna" och "fakta" rullar ju runt i medierna på det som vi här på teatern kallar "Schlingan" och är väl kända till stor glädje för många.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En tänkvärd kommentar - som vanligt. I Widmans fall så handlar det nog mer om att han eg står för sina åsikter, men är bakbunden av Alliansens budget. Då handlar det om att lämna sin post, eller försöka påverka så gott det går. Jag uppfattar att Widman valt det sistnämnda vilket jag uppskattar.

      Radera
    2. Jag tror samma sak och uppskattar även att han gör så. Finns så många utan eller med lite kunskap så då är det klart Widman behövs. Frågan är dock hur mycket i mitten han kan hålla sig när dom på ena sidan skiter i verkligheten och kör på sitt eget spår?

      Radera
    3. Politiker som står för sina egna åsikter (speciellt i valtider)och inte får genomfört någonting går det tretton på dussinet.

      Försvarsmakten har ju nyligen (4/10) fått en ny tung instans som de kan vända sig till för att få råd i olika ärenden. Jag har dock inte kläm på vilken motor till den nya Jasen eller vilket LV-system till Visbyprojektet de förordar.
      Jag kan ju säga att jag inte delar vår försvarsministers glädje över tillsättandet av detta råd.
      En liten fingervisning av hur man från regeringens håll man ser på betydelsen av försvarsfrågor får man om man tittar den imponerande kompetensspridning som rådet innehåller.

      Dubbelsuck!

      Teaterdirektören.

      P.S. Ironi förekommer i texten.

      P.S 2 Regeringskansliet meddelar på sin hemsida.

      "I dag utsåg regeringen följande sex personer att vara ledamöter i insynsrådet vid Försvarsmakten. Ledamöterna väljs på förordnanden från och med den 4 oktober 2012 till och med den 30 september 2015.

      Cecilia Widegren, riksdagsledamot
      Staffan Danielsson, riksdagsledamot
      Peter Hultqvist, riksdagsledamot
      Thomas Rolén, kammarrättspresident
      Angeles Bermudez-Svankvist, generaldirektör
      Catharina Lagerstam, konsult

      - Jag är glad att Försvarsmakten, liksom andra myndigheter, nu får ett insynsråd. Insynsrådets främsta uppgift är både att ha insyn och att ha en rådgivande funktion, säger försvarsminister Karin Enström."

      Radera
  4. Riksrevisionen rapport på genomförande gruppen 2008 arbete

    http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Riksrevisionens-granskningsrapporter/Besparingar-i-forsvarets-mater_H0B55/?html=true

    "I budgetunderlaget för 2010 anger
    Försvarsmakten att det operativa behovet av luftvärnsrobotsystemet till korvett Visby kvarstår.Avsaknaden av luftvärnsrobotar innebär därmed begränsningar i korvettens förmåga vad gäller luftvärnskydd"



    SvaraRadera
    Svar
    1. LV-roboten var ljuset i mörkret då allt annat försvann.
      Sedan försvann även den.
      http://www.defencetalk.com/visby-class-corvettes-to-be-equiped-with-south-african-missiles-11097/

      Radera
  5. Det här med LV-robot på Visby är ingen enkel fråga. Då fartyget beställdes 1995, och skovet började tillverkas kort efter det, hade vi ingen aning om hur många av de kritiska delsystemen skulle se ut. Det har sedan dess varit en lång resa att få Visby levererad. Många system som ursprungligen planerades, såsom IR-spanare, helikopterhangar och Lv-robot för att nämna en del, har aldrig realiserats, och det har inte enbart handlat om tillgänglig ekonomi. Lagt kort ligger så att säga när skrovet är färdigbyggt.

    När det gäller Lv-robot fanns ett underlag som visade att ”ett” på marknaden tillgängligt system kunde komma ifråga, det ströks som bekant av genomförandegruppen 2008. Med den tillkommande kunskap vi fått de senaste 4-5 åren med att göra Visby klar för leverans och erfarenheterna att färdigställa vapendäck med RB 15 och minröjningsfarkoster, vad får vi ombord idag? Jag vet inte, kanske du vet?

    En av erfarenheterna med Visby så här långt jag tycker man kan ta med sig, är risken med en plattform som ska vara ”storleksoptimerad” efter tänkta delsystem, dvs så liten det bara går. Vilka medför det både tillverkning samt inte minst framtida behov av modifieringar?

    Angående Visby så finns det definitivt behov av åtgärder för att öka luftförsvarsförmågan, frågan är bara ”hur mycket” som krävs för att nå en godtagbar nivå, och med vilka tekniska system det kan låta sig göras? För att svara på den frågan krävs en hel del arbete. Ditt ”exempelsystem” för bloggposten, MBDA:s Sea Ceptor, ett brittiskt utvecklingsprojekt, tror jag vi kan glömma av främst vikt- och volymskäl. Tyvärr måste jag tillägga.

    /Planoff

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra kommentar som lyfter debatten.

      Du har helt rätt i att mycket har fått stryka på foten. Så även AU-vapen i form av kastarsystem vilket innebär att Visby enbart har ett sänkande UV-vapen i form av torpeder som snart faller för åldersstrecket.

      När det gäller lv-robot så har bilden inte mycket med verkligheten att göra. Det som var planerat var den sydafrikanska lv-roboten Umkhonto-IR. Jämfört med ex Aster-30 en budgetvariant, men betydligt bättre än ett ensamt eldröd på backen, oavsett vad Silwer har fått för desinformation.

      Frågan om det går att installera lv-robot i befintligt fartyg går självklart inte att besvara på et enkelt sätt. Allt går, om man är beredd att betala för det. På vapendäck är deltävlingen aktuellt då detta utrymme redan nu är fyllt till ett maximum.

      Det tänkbara skulle då vara en installation med VLS-kanister i förkant på mindäck med luckor i förkant av helikopterdäck. Hur en sådan installation skulle påverka möjligheten att landa helikopter låter jag vara osagt. Men om valet står mellan att kunna tillfälligt landa/tanka en liten icke fullt ut sjöoperativ helikopter, eller att erhålla lv-robot kapacitet så är valet i mina ögon enkelt.

      Radera
    2. "Då fartyget beställdes 1995, och skovet började tillverkas kort efter det, hade vi ingen aning om hur många av de kritiska delsystemen skulle se ut."

      "När det gäller Lv-robot fanns ett underlag som visade att ”ett” på marknaden tillgängligt system kunde komma ifråga"

      Jag är helt okunnig när det gäller fartygskonstruktion och en lekman när det gäller marina frågor i allmänhet, men är det verkligen såhär det brukar gå till? Man bygger ett skrov utan ha en susning om vad det ska fyllas med och där det existerar ETT LV-system som teoretiskt skulle kunna användas.

      Är det här rimligt? Upplys mig!

      Radera
    3. Nej självklart är det inte rimligt. Det är just därför som hela Visbyprojektet är att betrakta som en fullständig katastrof, och att vi således fortfarande, mer än 12 år efter första leverans inte har ett enda färdigt fartyg i operativ verksamhet ute på förbanden. Visby är levererad, men utprovmingen fortsätter.

      Visby blev en teknikdemonstrator där första fartyget började byggas långt innan konceptet var helt klart på ritbordet.

      Jämför gärna med andra fartygsprojekt där man först beslutar om vilka förmågor och således vilka system som ska in, och därefter beslutar man om design och konfiguration, och slutligen går det till produktion.

      Radera
    4. Frestas säga att det liknar FM omställning i ett nötskal, men det är nog elakt. Men det finns identifierbara strömningar av överdriven tilltro till teknikens revolutionära möjligheter som frikopplas från verkliga krav och verklig effekt. Om vi kan lära oss identifiera dylika feltänk och felaktiga projektupplägg skulle vi bespara oss mycken sorg.

      Radera
    5. Jocke
      Självklart tycker ingen det är rimligt idag!

      Men glöm inte i vilken kontext besluten kring Visby fattades. 1995, Sovjet var upplöst och ersatt med något man knappt kunde kalla stat. Återtagningsdoktrinen, demonstratorernas tid, teknikutveckling i fokus, strävan efter att bli världsledande inom vissa militärtekniska ”nischer”, ett statligt militärt varv med tom orderbok, en militärteknisk revolution under uppsegling (IT-bubblans militära motsvarighet).

      Så kan det bli när militären slutar vara militär och sätter industri- och näringspolitik i förarsätet!

      Radera
    6. Mycket av det som gjordes efter kalla krigets slut var klokt, satsningen på Visby hade en rimlig logik.

      Det jag saknar var att man inte bestämde sig för en högre och tydligare lägstanivå på självförsvarsförmågan och att man var långsam och prioriterade dåligt när man byggde upp den nya organisationen. Mitt favoritexempel på stolligheter är att prioritera pengar till rivande av fasta anläggningar före uppbyggande av den nya organisationen sedan har vi givetvis alla onödiga förbandsflyttar som enbart var nedbrytande. Man borde ha behållit mycket mer i malpåse och tagit kostnaderna för skrotande och rivning när insatsförsvaret var på plats.

      Den senaste riktigt stora dumheten är att det går långsamt med att inse att den här epoken är över och att vi nu är inne i en period av stigande militära hot genom ekonomisk försvagning, försvagning av våra vänner och en ökande militär styrka hos länder som är oberäknerliga och vars ledare tar ringa hänsyn till oss.

      Den industri som vi har nu är även den ett verktyg i den säkerhetspolitiska verktygslådan så jag önskar att framtida försvarssatsningar även gynnar den och leder till att vi bygger upp realpolitiska beroenden av vår nations hälsa hos andra nationer. Det vore t.ex. mycket bra för oss om större makter köpte Gripen som low-end flygplan.

      Radera
  6. Att enkom diskutera princip frågan med avsaknad av lv robot på korvetterna är som nämnts innan tyvärr ett alldeles för snävt perspektiv.

    Man kan ej glömma vad som beställdes av FM och hur det senare utvecklades. Nu kan vi konstatera att FM och Marinen gick vilse under utvecklingsskedet och utvecklade sönder den ursprungliga tanken med hur korvetten var ämnad att operera och vara designad.

    Hade man valt en mera konventionell lösning så hade det kunna ge en högre grad av operativ effekt istället för att vara en teknikdrivande plattform för att påvisa svensk hög teknologisk innovation.

    Redan under det tidiga utvecklingsskedet var lv roboten det segmentet som var mest utopiskt och lättaste att stryka från ritbordet av utvecklarna. Denna LV robot har diskuterats i över 20 år och ofta i teoretiska och principiella sammanhang. Om man har följt utvecklingen så vet man att den här tilläggsförmågan ej har varit den mest kritiska utan det stora problemet har varit den totala helhetslösningen som började med en målbild för att utvecklas och nu över 10 år senare visa sig att plötsligt så har vi önskemål om en konstruktion som vi började med en gång under sent 80tal. Således det så kallade varvet runt.

    Förslag på kort sikt är att inte diskutera denna LV förmåga utan försöka att få skroven operativa fullt ut med det som finns för närvarande.

    Förslag på kängre sikt är att fastställa nästa ytsridsfartyg i tidigt skede och ej förändra för mycket från ide till verklighet. Där skall LV root systems frågan in istället för att modifiera sönder korvetterna.

    Nu i efterhand kan man faktiskt konstatera att under 90 och 2000 talet så har ej robot luftvärnsförmågan behövts för territoriell patrullering och deltagande i anti pirat operationer i Aden viken. Således är det intressant att de som fattade beslut om att ej utrusta korvetterna med ett dyrbart LV robot system fick rätt och att dessa har besparat FM mycket pengar. Dessa ekonomiska medel kanske istället kan nyttjas för att få ett modernt och konventionellt ytstridsfartyg för nästa generation bortanför 2025.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu var det självaste C INS som lyfte frågan om lvrb den här gången, och drog slutsatser baserat på okunskap.

      Jag håller inte med i dina slutsatser och anser att det är ett högt spel att chansa och därefter slå sig för bröstet och säga att man hade rätt. Med den teorin kan vi avveckla hela FM vilket skulle spara ofantliga pengar till staten. Samma sak som att säga upp samtliga sina privata försäkringar och hoppas att huset aldrig brinner upp, eller att bilen aldrig blir stulen eller krockad.

      Att enbart lägga kommande krut på nya fartyg, vilka kommer att bli två (2) till numerären anser jag vara ytterligare ett felsteg. Lv-rb till Visby är ett måste! Marinen har i inriktningsbeslutet fått en nationell inriktning. Då skall vi vara detta beslut troget, och inte tala om Piratjakter i Adenviken där lvrb inte behövs. Piratjakter är och förblir en sekundäruppgift.

      Tack för intressant kommentar och en annan aspekt, även om jag inte delar uppfattningen. Det vitaliserar debatten.

      Radera
  7. Hur kan man påstå att det var rätt att inte utrusta Visbykorvetterna med LV-robot, när dessa är tänkta att användas till in på 2030-talet? Hur kan man vara så säker på att det befintliga luftvärnet räcker så länge?

    Tänk om Rb 07 hade renoverats och moderniserats, och sedan överförts frän ÖGD jagarna till de tre minfartygen i början av 80-talet? Inte för att Seacat var ett särskilt bra system, men då kanske det i alla fall hade funnits en annan tradition, erfarenhet och inställning till LV-robot än vad det verkar göra idag i FM.

    SvaraRadera
  8. När man utvecklar system så finns zon 1 med det som absolut måste finnas,,,zon 2 med det måste finnas för att få den grundläggande förmågan zon 3 med det som man diskuterar och önskar om det är möjligt.

    LV robot var i zon 3 eftersom att det aldrig tidigare har funnits LV robot och att det svenska sjö försvarets LV genom alla tidigare år har byggt på eldrörssystem...

    Att nu 20 år senare sitta och diskutera som att det vore en självklarhet som borde läggas till under senare är är väldigt märkligt,,,,,

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ännu märkligare att ett modernt stridsfartyg år 2012 saknar förmågan att verka mot luftmål på större avstånd än vad den enda bössan på backen kan åstadkomma. Föreställ dig ett eldavbrott...

      Betänk också att de tidigare korvettserierna var utrustade med två eldrör samt att vi vi den tiden kunde gödsla med stridflygplan som hade som uppgift att hålla rent i luften. Nu kommer vi i värsta fall att ha 40 fall och i bästa fall 60.

      Glöm inte dessa fakta innan du hävdar att lvrb på Visbykorvetter inte är en självklarhet!

      Radera
    2. 40 flygplan skulle det stå.

      Radera
  9. Allan Widman imponerade??? Sa han hur han driver frågan om ökad förmåga i Försvarsutskottet eller i Försvarsberedningen??

    SvaraRadera
  10. "Bland annat Claes Tornberg, tidigare CKF, som till skillnad från övriga debattörer var mycket tydlig med vad som borde göras och hur läget ser ut inom Marinen."

    En äldre kollega som jobbade i Kustflottan på 80-talet muttrade en gång (långt senare) något om att "Claes Tornberg var den siste riktiga amiralen". Jag kommer inte riktigt ihåg i vilket sammanhang det sades, men jag minns att jag tyckte det var välfunnet. Tornberg var uppskattad som CKF, men också senare som chef/rektor för dåvarande MHS-FHS.

    SvaraRadera
  11. Man ska komma ihåg att det under 80-talet fortfarande var "tabu" att tala om "eskort". Skyddet av importsjöfarten skulle, som det hette, lösas genom andra medel än militära(?). När fokus således lades på egenskydd och Visby konstruerades ansågs smygförmågan tillsammans med ett avhakningssystem väl motsvara en aktiv lv-kanal.
    Således "räckte" en pjäs/sikte för luftförsvar och för graderad insats mot sjömål. Visby är en ersättare till minröjningsfartyg och robotbåtar och behövde således inte lv-robot. När vi på allvar börjar titta på att använda Visby för uppgifter av typen "Skydda", vilket i sig är märkligt maa fartygets konstruktion, uppstår behovet av områdesförsvar. Inte för att skydda korvetten utan för att just kunna eskortera annan enhet. Märk väl att den "andra" lv-kanalen, med avhakningssystem, blir tämligen värdelös i en eskortsituation då man riskerar "hjälpa" inflygande objekt att hitta skyddsobjektet (ref Falklandskriget).
    Visby konstruerades mot kalla krigets hotbild och med målbilden att kunna uppträda fritt till sjöss(anfall)i en kraftigt telestörd miljö samt med tillräckligt egenskydd kunna uppträda i egen skärgård (minröjning)utan krav på att skyddas av andra.

    Jag menar att dagens "nya" uppgifter ställer högre krav på områdesförsvar och även förbättrat självskydd då man förutom eskortuppgifter förhoppningsvis är mer pro-aktiv och uppträder längre ut,utan flygande "CAP", än vad som var doktrin under 80-90-talet...

    Mvh
    Icebreaker

    SvaraRadera
  12. Varning!

    Jag läste bara denna delen av texten och gick på en blåsning!

    "Jägarappen erbjuder, på iPhone eller Android, en genväg till förbandets närvaro på Internet. Genom appen är det nu enkelt att följa förbandets verksamhet i ord och bild. Framgent kommer fler funktioner att byggas in i appen. Appen är gratis"

    Jag laddade ner och tänkte på den goda ide´n. Kunna följa hela det svenska försvarets samlade marina resurser på västkusten. Live och gratis!

    Pyttsan! Det handlade om de där som aldrig får någon mat, alltid har jättelångt att gå, släpar på tonvis av materiel och så regnar/snöar det hela tiden när de släpar sig fram i leran!

    Råd!Läs alltid hela texten och inte bara det du vill se.


    Teaterdirektören.

    Nä,jag har ingen aning vad Jägaren gör idag! (heller)
    Lite ironi förekommer.

    SvaraRadera

REGLERNA FÖR KOMMENTARER KOMMER NU PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING ATT SKÄRPAS:
- Kommentarer som ej håller sig till ämnet kommer att refuseras
- Skriv kortfattat och kärnfullt
- Personangrepp publiceras ej
- Håll en god ton i kommentarerna