25 augusti 2012

Blir en uppgradering av JAS 39 Gripen Försvarsmaktens kollaps?


I dag kl 1030 höll Försvarsminister Karin Enström en presskonferens och levererade ett "glädjande besked" att regeringen har fattat beslut om att anskaffa en uppgraderad version av JAS 39 Gripen. Super-JAS, E/F eller NG (New Generation) är begrepp som förekommer i samband med det nya flygplanet.

Till att börja med. Sverige behöver ett uppgraderat flygplan för att möta framtida flygsystems kapacitet på andra sidan. Där råder ingen tvivel. Likväl kan vi konstatera att numerären i dag (100 flygplan av ver C/D) är i minsta laget för att kunna försvara Sverige vid ett väpnat angrepp.

Självklart borde man vara mycket glad en dag som denna då ett sådant "glädjande besked" levereras av försvarsminister Enström. Men verkligheten ser tyvärr helt annorlunda ut. Det krävs ett helikopterperspektiv över den totala försvarsbudgeten för att förstå.

Läs bloggen Väpnaren för att få en bakgrund till varför dagens beslut inte bara är av glädje.

För det första är 40-60 flygplan en mycket diffus siffra. Det är stor skillnad på 40 eller 60 flygplan. I dag har vi endast fyra stridsflygdivisioner kvar. Om vi räknar på att varje division kräver 16 flygplan så kommer vi bara där upp till 64 flygplan. Lägg där till utbildning av nya piloter samt export stöd vid F7 (minst en division) som kräver runt 16 flygplan samt taktikutveckling TU JAS som bör kräva ca 6 flygplan och systemutveckling vid SAAB som kräver minst 4 flygplan.

Mycket lågt räknat kräver nuvarande organisation att minst 90 flygplan finns disponibla. Då har vi inte räknat in bortfall i tid för större framtida uppgraderingar. Dagens 100 flygplan är lätt att räkna hem. Dessa kommer med andra ord inte att kunna ersättas. Är alternativet då att avveckla flottiljer och stridsflygdivisioner? Med hänsyn till utvecklingen i vårt närområde så behöver försvarsförmågan ökas, inte minskas som detta ofinansierade alternativ tyvärr kan innebära på sikt.

Om vi går vidare till ekonomin så deklarerar regeringen man föreslår att Försvarsmaktens anslag ökar med 300 miljoner kronor 2013 och 2014. För åren därefter föreslås en årlig anslagsökning om 200 miljoner kronor. -Jättebra, anser sannolikt den som inte räknat på det hela.

Att skjuta till dessa i sammanhanget småpengar betyder inte särskilt mycket. Under de första fyra åren med en anslagsökning av denna kailber har regeringen i bästa fall betalat ett enda av dessa nya flygplan. Med vilka pengar har man tänkt att Försvarsmakten ska finansiera resterade 39-59 flygplan. Inom nuvarande redan underfinansierade ram?

För att citera bloggkollegan och ekonomiexperten Cornucopia:
"Detta kompenserar inte ens försvaret för de via inflationen ökande kostnaderna inom samtliga försvarsgrenar och förmågor."
I förlängningen innebär detta beslut att Försvarsmakten inte kan ombeväpna hela den nuvarande stridsflygorganistationen. I sämsta fall kan vi enbart ombeväpna två av nuvarande fyra stridsflygdivisioner. I bästa fall kan vi nästa få tre divisioner om vi minimerar "stödverksamheten" (inklusive exportstöd) runt omkring.

Ett annat problem är att det finns mängder med andra materielprojeket som också måste finansieras förutom detta. Nya stridsfartyg är en stor framtida utgiftspost. Frågan är om ÖB:s tidigare uttalande i Almedalen som berörde den bistra sanningen att han eventuellt måste överväga att avveckla försvarsgrenar för att få ekonomin att gå i hop efter 2015 blir en realitet i samband med dagens besked?

För övrigt undrar jag hur moderaterna kom fram till denna numerär och finansiering utan föregående analys. Cecilia Widegren har ständit levererat mantrat "Först analys, därefter utgift". Nu verkar devisen "Förutbestämd utgift utan analys" vara rådande.

Ett annat mantra som våra kära politikerna ständigt återkommer till och lutar sig mot är "Det insatta insatsförsvaret". Själv hade jag önskat mig lite mer insatta politiker i julklapp nästa år.


I media:
Ny teknik
Svd 1 2 3
Aftonbladet 1 2
Expressen 1 2
DN 1

Försvarsloggar i ämnet:
Peter Hammarberg

Politikerbloggar:

8 kommentarer:

  1. Det som saknas är givetvis en budgetförstärkning och jag tror tyvärr att den kommer pga globala resurskriser och klimatförändring som borde ge politiska katastrofer.

    Givet lite mer pengar skulle den här beställningen kunna bli riktigt bra, den skulle till och med kunna betala sig genom ökad export. Framförallt om vi säljer till Danmark borde det kunna gå riktigt bra för Sveriges försvarsförmåga.

    Behovet av stöd till gripenkunder ökar och de kan även utvecklas till försvarspartners vilket ger en säkerhetspolitisk funktion. För att stödja dem behöver vi ha både C/D och E/F i drift. F7 skulle kunna utökas till en division av vardera generation med stöd till exportkunder och försvar som huvuduppgifter.

    Med mjukvara från UAV/RPV utvecklingen skulle Gripen kunna användas fjärrstyrt och det borde vara ett utmärkt sätt att nyttiggöra Gripen C.

    Klimatförändringen ökar norra Sveriges strategiska betydelse så F21 behöver finnas kvar och utvecklas. Det borde vara utmärkt att en division går över till Gripen E och den andra gradvis övergår till UAV/RPV Gripen C.

    Gripen borde vara ett perfekt flygplan för Danmark och södra Sveriges luftrum och flygbaser borde kunna göra stor nytta för Danmarks förmåga att försvara sig. Det borde vara rimligt att F17 utvecklas som F21 och att F17 och Hagshult stödjer danska flygvapnet.

    Lite större budget och det borde bli rimligt med tre divisioner E, en division C och två divisioner C som flygs som UAV/RPV med möjlighet att flygas med reservpiloter.

    De som kan det här skulle säkert kunna hitta på ännu bättre positiva visioner. Budgetförstärkningen gick åt rätt håll men det behövs mer för att fylla upp försvarets olika förband. Nu när försvarsförmågan behöver ökas hoppas jag verkligen att man inte bränner kostnader, tid, kapital och kompetens på att flytta runt förband.

    SvaraRadera
  2. Magnus, vi har ett närområdesfokus för svenska flygvapnet. Det innebär att det inte är aktuellt med UAV eller stort radiostyrt. I en konflikt nära oss så skulle vi inte ens kunna se till horisonten med radar om jag får raljera lite. Hur skulle vi då kunna fjärrstyra flygplan?

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  3. Ja gärna nya Jas, men tyvärr måste nog allt annat bort. Med oförändrade anslag blir det nya förbandsnedläggningar. Finns det pengar till Luftvärn, marin/arme-stridskrafter och internationella engagemang?

    SvaraRadera
  4. J.K Nilsson, alla mina funderingar utgår i grunden från att det troligaste framtidsscenariet som dessutom är viktigast att förbereda sig på är krympande ekonomi och ökande politiska problem. Lägre BNP och behov av större försvarsbudget är en svår utmaning.

    I ett scenario där länder med pyramidspel i pensionssystem och ekonomi får problem och har varit och är olika bra på att anpassa sig till verklighetens förändringar blir det stora spänningar och kollapser som i sunda stater ger omstarter och i osunda permanent kollaps. Jag tror att det givet detta blir svårt att hålla ihop stora internationella samarbeten som Nato eller EU och just nu kan vi se att EU har jätteproblem med ett överambitiöst EMU.

    Det bästa man kan göra när stora samarbeten blir svårare är att samarbeta mera med dem som det är lättast att samarbeta med och med effektivitet och gemensamma resurser bromsa det allmänna förfallet.

    Utgående från detta önskar jag ett djupt nordiskt samarbete inom bland annat försvar. Med samordnade nordiska försvar kommer svenska gripar att flyga över ett mycket djupare eget territorium med gemensamt fast telenät, radiolänksnät och radarsystem. Modern taktik kommer i vilket fall att utnyttja möjligheter att länka data mellan flygplan. Detta borde ge möjlighet att en RPV/UAV grip kan bli mer än en laståsna för vapen och sensorer som följer en bemannad grip även om detta i sig borde vara en riktigt bra förmåga.

    Skall man klara mer måste vi ha nya kombinerade radar och radiolänkflygplan eller billiga "engångs" radiolänkflygplan. Jag har ingen aning om det finns rimliga sätt att förse en liten Grip med satellitlänk med hög bandbredd men jag är skeptisk och det borde ge skenande kostnader om man försöker vara teknikpionjär med rymdbaserade system som är svåra att mecka med under utvecklingen och har långa utvecklingstider.

    Kanske kan vi tillsammans i norden ha råd med en ny generation Erieye med spanings och radiolänksförmåga? Om SpaceX med vänner fortsätter ha framgångar borde vi även tillsammans om något årtionde få råd med en konstellation polära satelliter över norden för medelupplöst optisk spaning och viss kommunikation och signalspaning.

    Drönartaktiken att ha ett fjärrstyrt flygplan som under mycket lång tid cirklar över att område och då och då fäller en bomb är inget för oss utan något för stormakters krig mot svaga motståndare. Det är möjligt att detta kan bli aktuellt i miniskala som taktiska armesystem och då kan givetvis mjukvara osv återanvändas. Kom ihåg att dator och kommunikationskapaciteten i en tidig Aegiskryssare nu finns i din smartphone som kostar ett par tusenlappar.

    Jag ser helt enkelt en hyfsat stor mängd arv i form av välpresterande flygplan med gott om dyra mekaniska reservdelar som motorer som är så nära släkt med nästa generation flygplan att underhåll, elektronikuppdateringar och mjukvaruuppdateringar blir billiga och funderar på vad man kan ha dem till utan att det behövs fler högbetalda piloter, så piloteliten blir effektivare och så de som ramlar ur piloteliten fortfarande kan producera försvarseffekt.

    Sedan får man även en infrastruktur på plats för andra former av RPV/UAV/Drönare och jag har egentligen ingen aning om hur detta kommer att utvecklas, jag vet bara att det kan utvecklas och att teknikskiften på kort sikt brukar göra en besviken och på lång sikt överraskad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Flygvapenofficeren27 augusti 2012 10:39

      Piloter är billiga i sammanhanget. Se det som system i system. Du kan inte plocka ur något i ett 4.e generationens flygplan utan att det påverkar något annat. Det enda du kan spara in på är regleringen för kabinmiljö men å andra sidan tillkommer radioutrustning som skall integreras.

      Tittar vi på marktjänsten så kommer vi att tvingas ställa högre krav på registreringsfunktionen att "allt" spelas in och varenda detalj som spelas in skall vara så pass dokumenterat att felsökning möjliggörs. I dag finns piloten i loopen som kan tala om vad som hänt, vilka åtgärder som vidtagits, m.m. som möjliggör att farkosten kan hållas luftvärdig. Vidmakthållandet av dessa funktioner är kostsamt och dina farhågor om att pilotfunktionen skulle fördyra ser jag som något överdriven. Synergieffekterna att kunna bemanna ett fjärde generationens stridsflyg med de prestanda de har kommer med hänsyn till kostnaderna att göra att jag ser det som ogörligt att plocka bort piloten ur systemet.

      Antalet piloter och divisioner är till syvende og sisd ett politiskt beslut. Vill man hållas med att försöka utnyttja det sista ur plattformarna skall man inte lägga stora summor på utveckling för det.

      Radera
    2. Det finns ett enkelt bevis för att du har rätt och att jag har fel.

      Ta mitt drömsystem för RPV/UAV användning av Gripen och anta att det fungerar perfekt, om man då stoppar i en pilot blir det ett ännu bättre system. Enda knuten är att piloten då måste vara beredd att ta lika mycket risker som ett obemannat system för att det skall bli lika bra.

      Radera
  5. Peanuts...

    Några få dussin Gripen JAS (hur många är J-konfiguration) kan sannolikt inte åstadkomma mer än det polska kavalleriet 1939. Förutsatt att FM har råd att köpa vapensystem, samt integrera dem. Risken är stor att planet tar efter Visby-klassen och patrullerar luftrummet med pilotens pistol som enda vapen.




    G. Tikotzinsky
    Tel Aviv

    SvaraRadera
  6. Skipper, jag måste bara tacka dig för det otroligt viktiga opinionsarbetet du utför. Stort tack!

    Fredric

    SvaraRadera

Regler för kommentarer:
- Undvik personangrepp
- Håll en god ton